I slutet av sommaren inleds vad som antas bli en av de största internationella rättegångarna hittills i Sverige. Fallet mot den nu 60-årige man som greps på Arlanda 2019 har förberetts i flera år. Dussintals målsäganden flygs in från hela världen och rättegången väntas pågå i flera månader.

Mannen sitter häktad misstänkt för grovt folkrättsbrott och mord för de ödesdigra dagarna 28 juli till 31 augusti 1988, då otaliga män, kvinnor och – enligt uppgifter från människorättsorganisationen Amnesty International – även barn forslades med gaffeltruckar för att hängas i lyftkranar och lyktstolpar eller arkebuseras.

Så vad har 60-åringen som i snart två år suttit i inlåst i Stockholm med den nyvalde presidenten i Iran, Ebrahim Raisi, att göra?

– Raisi var hans chef, säger Iraj Mesdaghi, målsägande i fallet mot 60-åringen.

Beordrade massavrättningar

Iraj Mesdaghi satt i Gohardasht-fängelset utanför Teheran under perioden då tusentals (den exakta siffran har aldrig blivit känd) politiska fångar under blott några veckor fördes till sin avrättning. Han har bott i Sverige i snart 30 år och samlat på sig information kring tiden då han såg sina vänner och bekanta föras bort en efter en. Det har resulterat i en bok – samt en nyckelposition i fallet mot 60-åringen, som hela tiden nekat till brott.

– Raisi satt i rådet som bestämde vem som fick leva och vem som skulle dö. Ärligt talat är jag glad över att han nu blivit president, för det visar omvärlden vad det är för slags regim vi pratar om i Iran. Kriminella, säger Iraj Mesdaghi.

Medger i inspelning

För fem år sedan, i augusti 2016, släpptes en ljudfil från ett möte 1988 som tydligt nämner Ebrahim Raisi som en av de fyra huvudansvariga för avrättningarna.

Enligt Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, så är delaktigheten i avrättningarna inte något som den nyblivne presidenten "sticker under stol med", även om han aldrig erkänt folkrättsbrott.

– I ljudfilen medger han inblandning. Men vi måste förstå att även om omvärlden ser det här som något förfärligt så motiveras det i Iran som att man skipade rättvisa, säger Parsi.

Den stundande rättegången mot Raisis dåvarande undersåte kan komma att sätta fnurror på tråden i relationen mellan Iran och Sverige. Men den ultrakonservative Raisis inblandning är troligtvis ingenting som legat honom till last bland de hårdföra som kontrollerar stora delar av statsapparat, säger Parsi.

– Det visar bara han är lojal systemet.