Den nya lagen känns självklar, säger Flink.
– Jag tycker att det är förvånansvärt att vi i Sverige har varit så dåliga på att bidra i den kommunala verksamheten. Men det råder en del oro i kommunerna: Hur ska vi finansiera det här? Hur ska vi jobba med det här?, säger hon.
Lagen innebär att kommunerna ska skaffa sig en lägesbild av lokal brottslighet, beskriva konsekvenserna av den och göra en åtgärdsplan. Det ska även finnas en samordningsfunktion och ett strategiskt råd där bland annat polisen ingår.
– Kommunerna får ett mer utpekat, drivande uppdrag i det brottsförebyggande arbetet, säger Erika Sallander, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), som har i uppdrag att ge kommuner stöd i arbetet.
Oro att polisen drar sig tillbaka
Men det finns kritiska röster. Sveriges kommuner och regioner (SKR) tycker att det brottsförebyggande arbetet är viktigt, men att den statliga ersättningen är för låg – 219 miljoner kronor per år från 2024, motsvarande 21 kronor per invånare.
Mindre kommuner kanske inte klarar den administrativa bördan.
– En oro vi har är att polisen drar sig tillbaka ännu mer. Det finns ganska många kommuner som redan i dag ser att polisen inte är så närvarande som man kunde önska, säger Gunilla Glasare, avdelningschef på SKR.
Stillsam kommun
Sorsele kommun i Västerbotten är en av Sveriges minsta sett till antalet invånare. Här är brottsligheten låg.
– Vi har jätte-jättelåg brottslighet. I princip ingenting. Det är lugnt och stillsamt i vår kommun, konstaterar kommunchefen Mats Engman.
Att lilla Sorsele nu omfattas av samma lagstiftning som de större kommunerna och måste arbeta brottsförebyggande ser dock inte Mats Engman som ett problem, eftersom kommunen redan har ett brottsförebyggande arbete och ett tätt samarbete med polisen.
– Egentligen blir det ingen större förändring för vår del, utan bara ett formellt ansvar för kommunen, säger Mats Engman.
"Kan vara pengar i sjön"
De flesta kommuner arbetar precis som Sorsele redan brottsförebyggande. Men en relativt stor andel av kommunerna har ändå ett stort arbete framför sig för att nå upp till den nya lagens krav, enligt Brå. Det arbete som görs har ofta brister. Ofta saknas en koppling mellan identifierade brottsproblem och åtgärder, och arbetet följs inte upp i tillräcklig utsträckning.
– Det kan i värsta fall vara pengar i sjön. Man kanske inte förebygger utan bara gör en massa aktiviteter, säger Erika Sallander.
I Kalmar kommer det brottsförebyggande arbetet nu bli övergripande i hela kommunen på ett sätt som det inte har varit tidigare, enligt säkerhetschef Anna Flink.
Skolan viktig
Här kommer man att fokusera extra på fyra områden: ett legalt näringsliv, legala boendeformer, sysselsättning och skolan. Just skolan är extra viktig, enligt Anna Flink.
– Det är större risk att man blir kriminell om man inte klarar av grundskolan. Det vet man i dag. Då måste vi se till att skolan är den viktigaste aktören kring barnens förutsättningar att bli legala medborgare.
Anna Flink ger en rad exempel där kommuner behöver intensifiera det brottsförebyggande arbetet. Det kan handla om alltifrån att en person är folkbokförd på en adress utan att bo där, bidragsfusk inom föreningslivet och att företag som sysslar med illegal verksamhet etablerar sig.
– I kommunerna är man ofta väldigt tacksam för företagare som vill etablera sig lokalt. Men vi måste veta att de har rent mjöl i påsen. Den dialogen måste vi våga ta, säger hon.