Klockan är strax efter sju på måndagsmorgonen den 20 september 2021 när Säkerhetspolisen slår till mot 42-åringen. Efter en utredning som pågått i över fyra år grips han till sist i en bil nära hemmet i en stad i Mellansverige. Mannen är en högt uppsatt chef vid Livsmedelsverket, med bakgrund hos både Säpo och Försvarsmakten – men enligt misstankarna även en storspion som agerat för Rysslands räkning i tio års tid.

42-åringen har varit under bevakning sedan 2017. I hemlighet har Säpo genomsökt hans bagage på Arlanda och letat igenom hans kontor på kvällarna. Vid flera tillfällen har de varit inne i hans bankfack.

Säpo har även koll på hans yngre bror.

Bara timmar efter gripandet ser spanare brodern dumpa en förstörd hårddisk i en papperskorg som misstänks innehålla viktigt bevismaterial. Två månader senare grips och häktas även han, likt 42-åringen misstänkt för grovt spioneri.

På fredagen inleds huvudförhandlingen mot männen i Stockholms tingsrätt.

Enligt åtalet har de mellan september 2011 och fram till gripandet i september 2021 "gått Ryssland och den ryska underrättelsetjänsten GRU tillhanda, genom att obehörigen anskaffa, befordra samt röja uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet".

Uppgifterna som överlämnats ska de ha fått tag på via den äldre broderns arbete vid Säpo och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, på Försvarsmakten.

Hemlig utredning

Men betydande delar av utredningen är belagd av sekretess och flera stora frågor kvarstår trots att åtal väckts.

Det handlar inte minst om hur kontakterna med GRU ska ha skötts, som inte på något sätt specificeras i åtalet.

I förundersökningsprotokollet framgår att man utrett en så kallad död brevlåda som möjlig överlämningsmetod, där den ena parten lämnar något på en bestämd plats som senare plockas upp av den andra parten. Metoden är något man tycker sig kunna utläsa av anteckningar som hittats hos den yngre brodern.

"I det bakomliggande utrymmet, några centimeter djupt, skulle det vara möjligt att förvara exempelvis brev med kontanter", skriver en säkerhetspolis om en möjlig plats som undersöks i januari 2021.

Huruvida man funnit bevis för att något överlämnande skett på det sättet är dock oklart.

Ryska ambassaden

En annan del av utredningen fokuserar på den yngre broderns eventuella förehavanden vid den ryska ambassaden i Stockholm. I förhör säger mannen att han vet var den ligger, men vill inte svara på om han någon gång besökt den.

"Möjligtvis", säger han sedan, "jag har funderat på att åka genom Ryssland med transsibiriska... rälsen."

"Sedan om jag inte minns fel så har jag möjligtvis också... ombetts att... kanske göra något som en person själv inte hade tid att göra", fortsätter han.

I senare förhör meddelar han att han inte vill prata mer om det.

I den offentliga utredningen framgår inte om man lyckats bevisa att mannen haft kontakter med ambassaden.

En annan fråga som av förklarliga skäl kvarstår är vad bröderna ska ha lämnat ut till Ryssland. Det som är känt är att det handlar om grovt spioneri som rör förhållanden av "stor betydelse".

Hård sekretess

Ovissheten runt detta – och därmed omfattningen av de skador det misstänkta spionaget kan ha inneburit för Sveriges säkerhet – lär kvarstå mycket länge, enligt Tony Ingesson, lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

– I Sverige brukar vi hålla ganska hårt på sekretessen. Det finns en tydlig gräns mellan det som kommer ut och det som inte gör det, en gräns som kan vara lite mer flytande i andra länder.

Han nämner USA som jämförelse, där det inte är ovanligt att tillsynsmyndigheter genomför utredningar efter uppmärksammade fall där ny information kan framkomma.

– Vi gör i regel inte så här, det finns inte riktigt den rutinen.

Stängda dörrar

Exakt hur länge sekretessen kan komma att gälla är svårt att svara på, men det kan röra sig om många decennier, enligt Tony Ingesson. Det gäller inte minst eventuella mänskliga källor som skulle kunna ha röjts.

– Jämförbara amerikanska fall kan vara Aldrich Ames och Robert Hanssen, där man fick information om att de hade röjt i princip hela det amerikanska nätverket med källor och informanter bakom järnridån. Att vi skulle få något liknande tror jag inte är sannolikt, säger han.

Ytterligare detaljer om det påstådda spionaget lär inte heller bli offentliga under rättegången. Nästan hela förhandlingen ska ske bakom stängda dörrar.

Båda männen förnekar brott.