– Lagen om ordningsvakter kom för över 40 år sedan och verkligheten har förändrats väldigt mycket under den tiden, säger Strömmer till TT.

Regeringen lämnar nu i en lagrådsremiss en rad förslag på förändringar kopplat till de omkring 8 000 ordningsvakter som finns i Sverige.

Det handlar dels om en helt ny lag om ordningsvakter som ersätter den gamla med samma namn. Man inför även en ny tillståndsprocess som innebär att ordningsvakter kan komma att användas på fler platser och inom större områden än i dag.

Öka trygghet

– Det finns en stor efterfrågan om det inte minst hos kommuner, säger Strömmer.

– Det handlar både om att kunna använda ordningsvakter ute i det offentliga rummet men också för att öka tryggheten och säkerheten exempelvis i en reception på en socialförvaltning.

Den andra stora biten handlar om utökade befogenheter för ordningsvakter. Det innefattar att under vissa förutsättningar få transportera omhändertagna personer, att visitera gripna eller omhändertagna personer för att kunna fastställa identiteten samt att förstöra alkohol om värdet är lågt.

– Allt det är också ett sätt att få till stånd en bättre arbetsfördelning mellan ordningsvakter och polis och det är sådant som kan avlasta polisen på ett bra sätt, säger Gunnar Strömmer.

Inte åtgärd mot polisbrist

Han framhåller dock att förändringarna inte ska ses som ett snabbt sätt att avhjälpa polisbristen i Sverige.

– Det här är framför allt ett sätt att kunna möta kommunernas behov av att kunna arbeta med trygghet med hjälp av ordningsvakter och i sådana situationer där det typiskt sett är lämpligare med ordningsvakter än poliser.

Regeringens mål är fortsatt en snabb utbyggnad av polisen, säger han.

– Vi har ett mycket ambitiöst mål om att polisen ska växa och polistätheten ska hamna på samma snitt som resten av Europa. Där har vi gett polisen i uppdrag att beskriva hur den tillväxten ska gå till.

Den nya lagen och övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.