Otryggheten störst i södra Sverige

I skånska Bromölla kommun uppger flest personer otrygghet och oro för brott. Samtidigt är östra Göteborg den plats där flest svarat att de utsatts för brott.

Det är några av resultaten i Brottsförebyggande rådets (Brå) sammanställning av resultaten från Nationella trygghetsundersökningen 2019–2020 på kommunnivå.

– Vi ser att resultaten visar på stora skillnader mellan kommuner och stadsdelar sett till alla de här tre frågeområdena, säger Johanna Viberg, utredare på Brå.

Självrapporterad utsatthet för brott, oro och otrygghet för att utsättas för brott samt förtroendet för rättsväsendet har varit de tre huvudfrågorna.

Svaren visar att personer i kommunerna som tillhör storstadsregionerna Göteborg, Stockholm och Malmö upplever en större otrygghet och utsatthet – där högre koncentration av människor och omfattande krogliv kan vara två förklaringar.

Två sticker ut

Enligt Johanna Viberg är det region Syd och region Nord som sticker ut.

– Vi ser särskilt stora skillnader vid frågan om otrygghet vid utevistelse sent på kvällen. Det är till exempel ungefär åtta gånger vanligare att människor känner sig otrygga vid utevistelse sen kväll i Malmös stadsdel Fosie jämfört med Åre och Storumans kommun.

Polisregion Syd där Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Skåne län ingår, är en av de regionerna där störst andel uppger att man har utsatts för brott, både mot person och för egendomsbrott. I region Syd har också minst antal personer uppgett att man har förtroende för rättsväsendet.

Nord en motpol

I motpolen region Nord har man svarat tvärtom. Här har minst andel svarat att man utsatts för brott, oron och otryggheten är liten och man uppges också ha ett stort förtroende för rättsväsendet. Dorotea och Övertorneå är de kommuner i landet där det är minst vanligt att uppge otrygghet och oro för brott.

Men skillnaden mellan kommunerna inom regionerna kan vara stora, lägst förtroende för rättsväsendet har man i västerbottniska Åsele.

– Utsatthet, otrygghet och förtroendet för rättsväsendet behöver inte alltid hänga ihop även om vi ser det i vissa kommuner och regioner, säger Johanna Viberg.

TT: Skulle du säga att resultaten hänger ihop med den faktiska brottsligheten?

– Man ska komma ihåg att otrygghet och oro för brott inte nödvändigtvis behöver hänga samman med den faktiska utsattheten. Otrygghet och oro är subjektiva känslor som påverkas av en rad olika faktorer och det kan ju vara bra att komma ihåg att de flesta faktiskt aldrig utsätts för brott, men det är självklart viktigt att ta människors oro på allvar.