Den 16 april i fjol höll den högerextreme provokatören och politikern en sammankomst vid rastplatsen Skånegården i Malmö, och brände då ett exemplar av koranen. Sammankomsten föranledde de upplopp som timmarna därefter bröt ut i staden.

Förundersökningen, som enligt tidningen inleddes i veckan, gäller hets mot folkgrupp, förolämpning och förgripelse mot tjänsteman. Den misstänkte är Rasmus Paludan.

– Det finns ingen ytterligare misstänkt i nuläget, säger kammaråklagare Adrien Combier-Hogg till Kvällsposten.

Att utredningen inte kommit i gång förrän nu, nästan ett år senare, handlar enligt Combier-Hogg om "utredningstekniska skäl", inte om att Paludans aktioner fått ny uppmärksamhet i samband med Natoprocessen.

Däremot har det försämrade säkerhetsläget inneburit problem med att få till förhör.

– Framförallt med allt det kring Natoprocessen så finns det en förhöjd hotbild, enligt Adrien Combier-Hogg.

Sedan Rasmus Paludan bränt ytterligare en koran, i Stockholm i januari, har polisen nekat minst två koranbränningar med hänvisning till "en förändrad hotbild".

Rasmus Paludan själv nekar till alla brottsanklagelser.