Polisen skriver i pressmeddelandet att omplaceringen sker mot bakgrund av den senaste tidens uppmärksamhet kring Löfving samt förundersökningen. Han ersätts av biträdande regionpolischef Mattias Andersson med omedelbar verkan.
"Jag har blivit polis och därefter polischef för att fullfölja polisens fina uppdrag att göra konkret medborgarnytta. Det har inte varit möjligt den senaste tiden på grund av den stora uppmärksamheten på bland annat mig som person, där igenkänningsgraden dessutom varit begränsad. Därför är det bra att det inleds en förundersökning så alla får de svar som efterfrågas. Efter samtal med rikspolischefen kliver jag åt sidan under pågående utredning", säger Löfving i en skriftlig kommentar till TT.
Anledningen till att särskilda åklagarkammaren under måndagen inlett en utredning om grovt tjänstefel är uppgifterna om att Linda Staaf och Löfving haft en relation. Det var Löfving, då chef för Nationella operativa avdelningen (Noa), som 2015 anställde Staaf som underrättelsechef vid Noa.
– Det är flera uppgifter om att Mats Löfving och Linda Staaf i samband med tillsättningsärendet har haft en privat relation av lite oklar natur så här långt, men i vart fall en relation som man förstår har sträckt sig längre än den rent kollegiala. Då kan den bli förtroendeskadlig, säger Bengt Åsbäck, vice överåklagare vid särskilda åklagarkammaren.
Misstänkt jäv
Misstanken är alltså att Löfving var jävig i förhållande till Staaf då han anställde henne som underrättelsechef. Ingen person är ännu delgiven misstanke.
– Om man kan leda det här i bevis fullt ut – och jag vill verkligen understryka att vi är inte där – men om det skulle visa sig finnas en sådan förtroendeskadlig relation samtidigt som tillsättningsärendet handläggs, då är det enligt min bedömning tillräckligt för att säga att Löfvings opartiskhet kan ifrågasättas och att det har förelegat jäv, säger Åsbäck.
I en polisanmälan som Expressen rapporterat om anges att Löfving och Staaf varit "närstående", men det tillbakavisas av Staaf. Hon säger i stället att de utvecklat en "privat men ytlig relation".
– Det har inte varit ett förhållande, det blev aldrig ett förhållande. Det har inte varit ett hemligt förhållande, det har absolut inte varit närstående, säger hon till TV4:s Nyhetsmorgon.
Båda ska höras
Bengt Åsbäck framhåller att relationen mellan de båda är helt central för att kunna bedöma om något brott har begåtts. Klart redan nu är att de båda kommer att höras i utredningen.
– Det kan också vara så att det är andra personer som ska höras. Det kan inte uteslutas, säger han.
Redan i början av året genomförde Åsbäck en så kallad förutredning av ärendet, men han kom då fram till att det inte fanns anledning att misstänka brott. Nya uppgifter har gett honom skäl att ompröva saken.
– Det är nya uppgifter i anmälningar, i medierna, och det är också saker som vi redan kände till som fått kanske en viss annan betydelse i ljuset av de här uppgifterna som kommit fram.
Rubriceras som grovt
Att det misstänkta brottet rubriceras som grovt är en förutsättning för att över huvud taget kunna inleda en förundersökning, annars hade det varit preskriberat. Enligt Åsbäck finns det två skäl för att rubricera det som grovt.
– Det finns ganska klara uttalanden i förarbeten som säger när brottet ska bedömas som grovt, bland annat om man allvarligt missbrukat tjänsteställningen. Som exempel anges att man låtit förhållanden av jävsnatur inverka på ett beslutsfattande. Det är det ena.
– En annan omständighet som skulle kunna föranleda bedömningen är att medsökanden kan ha lidit allvarligt förfång, som det står i lagen, i den mening att någon av dem kanske skulle ha haft det här jobbet i stället för Staaf, fortsätter han.