Polisen har som mål att öka antalet polisanställda med 10 000 från 2016 till och med 2024.

Tillväxten av nya poliser och civilanställda kostar myndigheten en hel del. I budgetunderlaget som nu lämnats till regeringen bedömer Polisen dock att myndigheten inte behöver extra pengar för att växa enligt målet för 2024. Däremot behövs 1,8 miljarder kronor mer 2025 och ytterligare 4 miljarder 2026.

"Polisen har som mål att stärka verksamheten med fokus på effektivitet, förbättrade resultat och en stark polisiär närvaro i hela landet", skriver rikspolischef Anders Thornberg i underlaget.

Kriget i Ukraina

Polisen ber också om mer pengar för att införa ett nytt Rakelsystem – myndighetens kommunikationssystem för det operativa arbetet.

Man ber även om ökade anslag för så kallad beredskapsplanering.

"Det försämrade omvärldsläget, med kriget i Ukraina, ställer nya krav", skriver rikspolischefen.

Den totala budgeten för Polismyndigheten beräknas landa på 40,4 miljarder kronor 2024, 43 miljarder 2025 och 46 miljarder 2026.

För 2022 landade budgeten på 33,2 miljarder kronor.

"Brottsfrekvent tid"

Samtidigt är uppklarningen av brott låg. Nyligen slog Riksrevisionen fast att bara runt två procent av bostadsinbrotten klaras upp. Och i tre av fyra dödsskjutningar döms ingen, enligt en tidigare genomgång.

I budgetunderlaget beskriver Polisen vad som görs för att effektivisera arbetet. Bland annat ökad användning av kroppskameror, drönare och stärkt teknisk förmåga som AI-användning.

Samtidigt beskrivs hur fler i personalen ska arbeta under "brottsfrekvent tid" för att uppdraget bättre ska svara mot medborgarnas förväntningar.