Förra året anmäldes 213 000 bedrägeribrott, vilket utslaget på hela året varje dag motsvarar 24 anmälningar i timmen. Sammantaget genererar brotten årligen vinster till kriminella på omkring två miljarder kronor.
– Vi pratar inte om tonårspojkar som säljer grejer på Blocket, det är en industri som är kopplad till synnerligen grov brottslighet, säger Hans Brun, terrorforskare vid polisens sektion Nationellt bedrägericentrum och fortsätter:
– Det är en enorm kapitalbas som kan återinvesteras i annan kriminalitet eller i legal verksamhet. Vi menar på att de här brottsvinsterna är systemhotande. Man kan köpa skickliga advokater, man kan muta sig in i känslig verksamhet.
Den enskilt vanligaste brottstypen är kontokortsbedrägerier, en verksamhet som också kopplar ihop andra typer av bedrägeriformer med varandra, till exempel annonsbedrägerier, identitetsförfalskning, bidragsbrott, fakturabedrägerier, utpressning och häleri.
Vishing
En annan bedrägeriform som blir allt vanligare och som ofta drabbar äldre är så kallad vishing där personer luras att logga in med bank-id, och romansbedrägerier där människor förleds att föra pengar över till främlingar under förespeglingen att kärleken väntar. Brottsinkomsterna från vishing ensamt beräknas hittills i år ha genererat 321 miljoner kronor.
Häleri, men också vishing, kan i stor utsträckning kopplas till socialt utsatta områden, medan mer avancerade bedrägeriupplägg inte är lika geografisk lättplacerade. Hit hör mer sofistikerad ekobrottslighet som också kan länkas till terrorbrott. Det kan handla om finansiering av terrorverksamhet utomlands, som den militanta islamistiska terrororganisationen Al-Shabab i Somalia.
Kartläggningen visar också att personer aktiva i terrornätverk har en direkt koppling till handel med narkotika och vapen.
– Det är just det här man varit orolig för i många länder. Att de här typerna av kriminalitet ska överlappa varandra. Det innebär att terrornätverken har tillgång till vapen på ett sätt som de kanske inte skulle ha annars, säger Hans Brun.
Föränderlig miljö
Även om det finns överlappningar mellan olika kriminella miljöer visar kartläggningen att det finns aktörer som också har specialiserat sig på vissa typer av brott. Länge ville kriminella inte ha kontakt med terrornätverken eftersom de ville undvika att hamna under Säpos lupp.
– Det undvikande beteendet tycks inte längre vara aktuellt. Nu ser vi de här kopplingarna och det är naturligtvis inte bra, säger Hans Brun.
Bedrägeribrotten började kraftigt öka för omkring femton år sedan. Teknikutvecklingen har banat väg för nya brottstyper som ger stora intäkter, och som till skillnad från narkotikaförsäljning innebär förhållandevis låg risk att befatta sig med. Utvecklingen, enligt Hans Brun, har gjort att gamla normer utmanas och det har vänt upp och ned på kriminella miljöer – en omvälvning som enligt honom kan kopplas till det dödliga skjutvapenvåld vi i dag ser i Sverige.
– Det kommer in nya aktörer med nya förmågor som kanske inte alls är intresserade av att dela med sig av de här kunskaperna och pengarna.
"Gemensamt problem"
Jessika Nilsson, sektionschef vid Nationellt bedrägericentrum, anser att kartläggningen bekräftar förhållanden som polisen länge misstänkt och att polisen nu getts en tydlig bild att agera efter.
– Vi jobbar i flera olika spår, dels brottsförebyggande och i samarbete med andra aktörer i samhället, men också med utredning och lagföring där vi kraftsamlar nationellt, säger hon och tillägger:
– Men bedrägerier av den här typen och av de här stora summorna är en samhällsfråga, och här menar jag att flera aktörer i samhället måste ta sitt ansvar och se över sina säkerhetssystem. Det här är ett gemensamt problem.