En 17-årig pojke är åtalad för att ha skjutit ihjäl polismannen Andreas Danman i Biskopsgården i Göteborg sent på kvällen den 30 juni.

Pojken greps två dagar efter mordet. Han nekar till brottet. Rättegången i Göteborgs tingsrätt börjar på måndagen.

Andreas Danman sköts när han, på sin eldrivna tjänstemoped, åkte mot en misstänkt skottlossning. Han var klädd i uniform, men mopeden hade ingen polis-märkning.

Danman bildade patrull med en annan polisman på moped. Men de hade valt att köra var sin väg en stund denna kväll. Danman var ensam när han mötte en person på elsparkcykel i en gatukorsning.

Inte planerat

Sparkcyklisten avlossade två skott med en kulsprutepistol. Andreas Danman träffades av ett skott och avled.

Polis och åklagare tror inte att skotten mot Andreas Danman var planerade. Frågan är: Förstod skytten att personen på mopeden var polis, eller trodde han att det var en fiende i den sedan länge pågående gängkonflikten i Biskopsgården?

17-åringen som åtalats för mordet är också misstänkt för att ha försökte skjuta tre 19-åringar ett par minuter tidigare. Skytten och den beskjutna trion finns på var sin sida i gängkonflikten.

– Det är väldigt viktigt för hela poliskåren att vi får veta hur det här kunde ske, och vad vi kan göra för att förhindra att det händer igen, säger Katharina von Sydow, ordförande i Polisförbundets västra region.

Riskbedömning

Hon anser att svaren kan påverka polisens sätt att arbeta i områden som bedöms vara farligare än andra.

– Trodde gärningsmannen att det var en motståndare, då är det ett scenario. Men såg gärningsmannen att det var en polis och ville skjuta polisen för att polisen var där, då kanske vi måste arbeta på ett helt annat sätt i framtiden, säger Katharina von Sydow.

I början av varje arbetspass för patrullerande poliser görs en riskbedömning. I den ingår bland annat att avgöra hur viktigt det är att alla ser att man är polis. Information om läget i området är väsentlig i bedömningen.

Om man ska arbeta med spaning, bör det givetvis inte synas att man är polis.

Patrullen där Danman ingick jobbade öppet, i uniform. Däremot bar man inga varselvästar med ordet "polis" i den ljusa sommarkvällen. Polisen har inga absoluta regler om när sådana västar ska bäras.

– Det är delegerat till personalen som arbetar där och då, beroende på förhållandena, säger Erik Nord, polisområdeschef i Storgöteborg.

Se över rutiner

Katharina von Sydow tycker att det är viktigt att i efterhand noggrant diskutera vad som skett, när en så fruktansvärt tragisk händelse som dödsskjutningen av Andreas Danman ägt rum.

– Vi måste alltid utvärdera våra arbetsmetoder och även utveckla dem allt eftersom samhället förändras.

– Är det rätt arbetsmetod att åka moped i de här områdena? Ska mopederna vara utmärkta på ett sätt så att man tydligt ser att det är en polis? Det är frågor som behöver diskuteras,, säger Katharina von Sydow.

Polisen i Göteborg har använt mopeder länge – särskilt på Hisingen, där Biskopsgården ligger. Erik Nord har bilden att mopedpoliser är vanligast i storstäderna.

– Det är ofta knutet till förortsområden där man behöver vara närvarande, men där ytorna är lite större, så att det inte lämpar sig för patrullering till fots, säger Nord.

Han hoppas också att rättegången kan ge nya svar om vad som hände när Andreas Danman mördades.

– Man ska inte spekulera för mycket nu, framhåller Erik Nord.

– Vi kanske kan få klarhet i en del frågor vi har allihopa, tillägger han.