Visitationszoner, anonyma vittnen, kriminalisering av deltagande i kriminella gäng och vistelseförbud. Det är några av förslagen i Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan SD, M, L och KD kring den kommande politiken.
– Jag kan konstatera att mycket av det vi ser i Tidöavtalet på det brottsbekämpande området ligger i linje med det som vi efterlyst och pratat om i många år, säger rikspolischef Anders Thornberg.
Han vill dock inte peka ut några enskilda förslag i avtalet.
– Jag tycker det är viktigt att alla förslag utreds och prövas noggrant. Allt är värt att prova i det synnerligen allvarliga läge vi har nu, under förutsättning att det är rättssäkert.
Får mest effekt
Ett kommande verktyg som av allt att döma snart blir verklighet, och som Thornberg ändå gärna lyfter fram, är det om preventiv avlyssning, alltså att gängkriminella ska kunna avlyssnas utan att det föreligger en konkret brottsmisstanke. Tidigare i veckan presenterades förslag på detta i en statlig utredning.
– En sak som sticker ut, som skulle vara absolut avgörande, det är att kunna lyssna på den krypterade kommunikationen. Det sägs att det ska träda i kraft 2024 – skulle det gå att göra snabbare skulle det ligga absolut högst på vår önskelista. Vi tror det skulle få mest effekt också, säger Anders Thornberg.
Utredningens förslag skulle innebära att polisen får använda exempelvis hemlig avlyssning om det bedöms finnas en påtaglig risk för allvarlig brottslighet. Spaningen måste riktas mot personer inom en grupp eller organisationer som misstänks syssla med brottslighet. Polismyndigheten har i utredningen uppgett att man tror att den här typen av tvångsmedel kan komma att användas i ett hundratal fall per år och de bedöms kunna bli effektiva för att förhindra exempelvis gängskjutningar.
– Vi vet ju vilka de tongivande individerna är och kan rikta in oss på dem, säger Thornberg.
Stoppat mord
Han drar paralleller mellan preventiv avlyssning och de framgångar den svenska polisen haft de senaste åren av att via kollegor i andra länder fått ta del av kommunikation från knäckta krypterade kommunikationstjänster. Enligt statistik från polisen har material från apparna Sky, Anom och Encrochat hittills lett till att 380 personer dömts till över 2 200 fängelseår. Polisen bedömer också att man har lyckats avstyra ett stort antal mord.
– Det var en gamechanger när vi kunde få kommunikationen, för alla måste kommunicera. Kan vi vara med då får vi chansen att avbryta innan, säger Anders Thornberg och nämner att Säkerhetspolisen, där han tidigare var myndighetschef, redan i dag kan använda preventiva tvångsmedel när det gäller terrorism.
– Jag vet vilket bra instrument det kan vara. Det är svårt att säga exakt hur många mord eller attentat man har förhindrat, men man får större chans inom polisen och det är det angreppssättet som är det viktigaste.
TT: Skulle inte det här kräva stora resurser från er?
– Jo, men de resurserna skulle vi spara in. Om det skjuts nu på en plats går det åt mellan 30 och 100 personer under det första dygnet, för att göra de initiala åtgärderna. Sedan är det 20 personer ungefär i en utredning som kanske jobbar i två–tre år framåt med det här. Kan man bryta det målet innan, för att man har x antal personer som jobbar nationellt och strukturerat med avlyssning, så tjänar man in det oerhört snabbt.