Det är Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården som tillsammans med Brottsförebyggande rådet sammanställt rapporten om vilka volymer man ser framför sig i rättskedjan de kommande fyra åren.

Myndigheterna beräknar att de allvarligaste, så kallade särskilt resurskrävande brotten kommer att öka med åtta procent de kommande åren, från (preliminärt) 30 800 i fjol till 33 400 år 2026.

I brottskategorin ingår grova och ofta svårutredda brott som mord, dråp, våldtäkt, vapenbrott och allvarliga narkotikabrott. Störst ökningar förväntas för brottsgrupperna mord och våldtäkt.

Fler åklagare

De grövsta brotten är komplexa och kräver stora resurser från polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Antalet åklagare har de senaste åren ökat med 24 procent, från knappt 950 till närmare 1 200.

Enligt riksåklagare Petra Lundh handlar det om en medveten satsning för att säkerställa att man har tillräckligt med erfaren personal som kan ägna sig åt den grövsta brottsligheten.

"Vi kommer fortsätta rekryteringarna i hög takt för att kunna möta behovet", säger hon i ett pressmeddelande.

Av och mot barn

Av rapporten framgår också att man räknar med fler unga i kriminella nätverk, liksom fler brott som begås av och mot barn. Antalet intagna på landets fängelser väntas öka med 20 procent, från drygt 6 000 till 7 270 år 2026.

Det totala antalet brottsmisstankar som inkommer till Åklagarmyndigheten beräknas däremot minska med tre procent, varav den största minskningen utgörs av tillgreppsbrott.