37-årige Rawa Majid, känd som "kurdiska räven", pekas ut som ledare för Foxtrotnätverket som ligger bakom en stor del av gängvåldet i Sverige i år. Den våldsspiral som inleddes med mordet på en kvinna i Uppsala i september ska bottna i en konflikt inom nätverket.
"Räven" styr på distans och befinner sig sedan länge utomlands. 2018 lämnade han Sverige för irakiska Kurdistan och tros där ha inlett en omfattande narkotikaverksamhet.
Han tog sig senare över gränsen till Turkiet och fick medborgarskap sedan han köpt en bostad i Bodrum i sydvästra Turkiet för motsvarande 4 miljoner kronor, enligt uppgift i turkiska medier.
Behov av investeringar
Enligt turkisk lag kan man inte beviljas medborgarskap om man har ett kriminellt förflutet, men Majid ska ha fått det under ett annat namn. Att man inte kände till vem han var är dock i princip otänkbart, menar Mehmet Güc.
– Underrättelsetjänsten MIT har väldigt, väldigt bra koll på det här området som han kom ifrån. Det är nästan omöjligt att de inte kände till hans kriminella bakgrund eftersom han är kurd och kommer från Irak.
Att han trots det fick medborgarskap beror på att Turkiet är i stort behov av investeringar, säger han. Även eftersökta terrorister får medborgarskap på samma sätt.
I april förra året greps Majid i turistorten Marmaris. Då hade lokalpolisen fattat misstankar i samband med att han gjorde anspråk på en väska som hittats med en stor summa kontanter. Han ska då ha varit rödflaggad hos Interpol, misstänkt för grova narkotikabrott i Sverige, och troligtvis insåg man snabbt vem han var.
Journalisten Mikail Zeybek bevakade händelsen och lyckades filma Majid då han var gripen. När han förstod att det rörde sig om en svensk gängledare ville han följa processen vidare.
– Jag kunde inte få någon information från myndigheterna. Det gick inte. Alla hänvisade mig till någon annan och ingen sade något. Till slut gav jag upp, säger Zeybek.
Slutade gömma sig
I Sverige hoppades åklagare och polis att Majid skulle bli utlämnad, men eftersom han var turkisk medborgare kom beskedet att det inte var aktuellt. Av oklara skäl släpptes han i stället.
Enligt uppgifter i turkiska medier ska han senare ha flyttat från den relativa avskildheten i Bodrum till den exklusiva stadsdelen Maslak i Istanbul.
Det tolkar Mehmet Güc som att han slutade gömma sig för myndigheterna. Samtidigt lyfter han Aftonbladets avslöjande om att en svensk polisrapport om Foxtrot hamnat i händerna på kriminella efter en misstänkt läcka i Turkiet.
– Allt detta tyder på att han har kontakter på mycket hög nivå inom Istanbulpolisen och på inrikesdepartementet, säger Güc och pekar särskilt ut förre inrikesministern Süleyman Soylu.
– Efter att ha blivit gripen och sedan släppt är Soylu den enda person som hade kunnat se till att Majid känner sig säker nog att flytta till Istanbul, hävdar han.
Soylu har tidigare anklagats för och förnekat samröre med maffian. Güc menar dock att "Räven" är ett exempel på hur regeringen åter försöker bygga upp kontakter med kriminella, som förlorades efter kuppförsöket i Turkiet 2016.
Kurdiskt område
Att polisen är involverad i narkotikahandel är välkänt menar han – och här kan Majid vara särskilt intressant eftersom handeln alltid gått genom kurdiska områden.
– Kurderna har en viktig roll i det och regeringen använder det till sin fördel.
Det är en av anledningarna till att Turkiet inte lär lämna ut honom, tror Mehmet Güc. Att upphäva hans medborgarskap skulle även kunna skrämma iväg framtida investerare som vill fly rättvisan på samma sätt, säger han.
Frågan är hur långt det kan tillåtas gå innan polis ingriper mot honom. I början av september utbröt skottlossning vid en restaurang i Istanbul i Maslak, där fem svenskar senare greps för inblandning. Enligt medieuppgifter var även detta en del av den interna Foxtrotkonflikten.
Mehmet Güc bedömer dock att det måste ske betydligt allvarligare saker innan man agerar med kraft mot Majid.