Natten mellan den 16 och 17 september 2020 skjuts en 27-årig man ihjäl på Årstabron i Stockholm. Mordet har beställts av en tidigare vän till offret – och tillsammans med en av mördarna döms mannen senare till livstids fängelse i hovrätten.

Att mordet var noga planerat och hade karaktären av en ren avrättning, och att offret lurades till platsen av en nära vän, var några av de försvårande omständigheter som gjorde att de dömdes till livstid.

De båda männen är två av de totalt 189 personer som avtjänar ett livstidsstraff i Sverige, enligt preliminär statistik från Kriminalvården från november.

Siffran är den högsta hittills även om Kriminalvårdens statistik inte går längre tillbaka i tiden än till 1989. Men då var det endast 26 personer som avtjänade ett livstidsstraff.

Även antalet personer som påbörjat ett livstidsstraff är högre än tidigare år, 27 fram till november i år.

Skärpt straff för mord

Den absoluta majoriteten av alla som döms till livstid döms till det för mord. Det ökade antalet livstidsdomar kan härledas till den straffskärpning för mord som började gälla den 1 januari 2020.

– Regeringen var då tydlig med att fler som döms för mord ska dömas till livstid, och den politiska ambitionen har domstolarna följt sedan dess. Så utvecklingen ligger helt i linje med tanken bakom lagändringen, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet.

Lagändringen innebär enligt uttalanden från Högsta domstolen att 16 års fängelse ska vara utgångspunkten för mord, tidigare gällde 14 år. Och det ska inte krävas lika försvårande omständigheter som tidigare för att utdöma livstidsstraff.

Ansträngt för Kriminalvården

De ökade livstidsdomarna går i linje med den generella straffskärpning som skett i Sverige de senaste åren. Det innebär likt övriga skärpningar att trycket på Kriminalvårdens verksamhet fortsätter att öka.

– Vi har en väldigt ansträngd situation när det gäller platskapacitet. Där måste vi ta höjd för att det framöver även ökar inom denna grupp, säger Monica Wingstrand, programutbildare på Kriminalvården som arbetar med behandlingsfrågor nationellt.

Just vad gäller livstidsdömda behöver man ofta planera för att personerna ska sitta skilda åt, främst när det handlar om personer med gängkopplingar.

– Det är en grupp där det finns stort våldskapital. De har lång historik av kriminalitet och det är hög risk för konflikter.

Både personer från rivaliserande gäng, men även från samma gäng, måste hållas isär.

– De ska inte heller sitta ihop. Där kan det svänga snabbt, säger Monica Wingstrand.

Behandling av livstidsdömda

Det är svårt att säga något generellt om hur man på anstalterna förhåller sig till de livstidsdömda. Riskbedömningarna kan se helt olika ut, oavsett vilken brottslighet man dömts för, likväl intresset av att delta i behandlingsprogram.

– Många är väldigt positiva och har ett stort samtalsbehov när de sitter långa tider, sedan finns naturligtvis de som det är svårare att skapa relationer med och få in i behandling, säger Monica Wingstrand.

– Men de allra flesta kommer ju ut någon gång, och det ligger i allas intresse att de har lägre risk för återfall i brott när de gör det, fortsätter hon.

Just för livstidsdömda kan dock omställningen till ett liv i frihet vara särskilt svår.

– En del som har suttit nu har ju till exempel missat hela teknikutvecklingen. Så tanken är att man som livstidsstraffad ska slussas ut gradvis, så man kan träna på att gå ut helt enkelt, säger hon.

Kan fortsätta öka

Såvida inte det dödliga våldet tydligt minskar i Sverige finns det lite som talar för att livstidsdomarna kommer att minska framöver. Snarare kan det fortsätta öka i och med att även 18–20-åringar från och med 2022 kan dömas till livstids fängelse.

Från politiskt håll finns även tydliga indikationer på att ytterligare straffskärpningar kan vara på gång. Det gäller inte minst i Tidöavtalet, där regeringen och Sverigedemokraterna bland annat enats om att införa "dubbla straff för gängkriminella" och generellt skärpta straff för bland annat våldsbrott.

– Det är klart att regeringen kan gå ännu längre om det finns en politisk vilja, säger Dennis Martinsson.

– Högsta domstolen har sagt att utgångspunkten fortfarande är tidsbestämt straff om 16 år. Om det finns en vilja att utgångspunkten ska vara livstids fängelse kan man ju genomföra en lagändring som tydligare återspeglar det.