Beläggningen i svenska fängelser och häkten är redan hög i dagsläget. Till det ska läggas Tidöavtalet som bedöms få en mycket stor påverkan på den hårt belastade Kriminalvården.

Om avtalet genomförs kan det behövas mellan 3 300 och 4 900 platser, vilket motsvarar 11–16 nya stora fängelser.

Fem till sex fängelser

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att ta fram en rapport som ska visa myndighetens kapacitetsbehov tio år framåt. Den ska slutredovisas i december.

En delrapport visar nu att det genom så kallad förtätning av befintliga och sedan tidigare planerade platser går att få fram ytterligare 300 platser i häkten och 1 800 på anstalt. Den ökningen motsvarar fem till sex stora fängelser och ett storstadshäkte.

"Våra beräkningar är gjorda utifrån Kriminalvårdens uppdrag och förutsättningar som gäller i dag", skriver Susanne Wedin, avdelningsdirektör vid Kriminalvården, i en kommentar.

"Välkommet besked"

Gunnar Strömmer säger att det nu bedrivs ett metodiskt arbete för att inventera alla möjligheter för att klara en mer omfattande utbyggnad av Kriminalvården, men också att genom andra åtgärder få fram fler platser.

– Det är ett mycket välkommet besked att man med en plan om förtätning kan få fram ytterligare drygt 2 000 platser, säger han.

– En annan möjlighet handlar om förtätning på innergårdar på befintliga anstalter, alltså modullösningar där man kan få fram platser på ett snabbare och enklare sätt än att bygga helt nya anstalter.

Strömmer poängterar att det inte bara är effekterna av Tidöavtalet som skapar trycket på Kriminalvården. Han säger att det beror på flera faktorer, bland annat samhällsutvecklingen med en allt grövre brottslighet och att brottsbekämpningen blir effektivare.

I dag är det sammanlagda antalet platser i fängelser och häkten omkring 8 600. Drygt 2 500 intagna delar rum i anstalt och häkte.