Skjutningarna fler än någonsin
Även 2022 skulle bli ett mörkt år vad gäller dödsskjutningar. Redan i slutet av september hade den tidigare dystra toppnoteringen från 2020 passerats då en ung man sköts i Kristianstad och blev dödsoffer nummer 48. En av de mer uppmärksammade skjutningarna var den inne på köpcentrumet Emporia i Malmö den 19 augusti, där gärningsmannen öppnade eld mitt i fredagsrusningen. En 31-årig man dödades och en kvinna skadades.
Åtal efter lång utredning av mordet på Adriana
Drygt två år efter en annan mycket uppmärksammad skottlossning, där tolvåriga Adriana dödades efter att ha råkat hamna mitt i en våldsam konflikt mellan kriminella nätverk, så åtalades i oktober tre män för inblandning i mordet. De tre männen ska enligt åtalet tillsammans med ytterligare en okänd gärningsman anlänt till brottsplatsen i en falskskyltad Audi. Från bilen har de avlossat ett stort antal skott mot andra personer som befann sig vid snabbmatsrestaurangen i Botkyrka. Rättegången kommer att pågå en bit in på 2023.
Spioneri, underrättelseverksamhet och intrång på marinbas
Olika typer av brott mot rikets säkerhet har hamnat i fokus under året. Efter ett drygt års utredning åtalades den 11 november två bröder misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för ryska underrättelsetjänsten GRU:s räkning.
Mindre än två veckor senare väckte en gryningsräd – där nationella insatsstyrkan i två av Försvarsmaktens Blackhawk-helikoptrar dundrade in över ett villaområde i Stockholmsområdet – stor uppmärksamhet. Anledningen till insatsen: ett ryskt par i 60-årsåldern misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet under flera års tid och skulle gripas. Mannen sitter nu häktad.
I maj i år dömdes två män bland annat för grov obehörig befattning med hemlig uppgift sedan de tagit sig in på och fotograferat och filmat Försvarsmaktens marinbas på Muskö söder om Stockholm. Domen är överklagad till hovrätten.
"Stjärnkirurgen" både friades och fälldes
I juni fälldes kirurgen Paolo Macchiarini för ett fall av vållande till kroppsskada, efter hans omtalade – och starkt ifrågasatta – transplantationer med syntetiska luftstrupar på patienter på Karolinska sjukhuset.
Ursprungligen stod han åtalad för tre fall av grov misshandel, alternativt grovt vållande till kroppsskada, mot tre patienter som fick syntetiska luftstrupar inopererade åren 2011–2012, till följd av tumörer respektive skador på deras egna organ.
Tingsrätten ansåg att ingreppen inte stod i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. För de två första patienterna bedöms de dock som försvarliga, mot bakgrund av patienternas tillstånd och att kirurgen handlat i nöd, i rättslig mening. Men kirurgen borde enligt tingsrätten inte ha utfört det tredje ingreppet. Domen är överklagad både av Macchiarini och åklagarsidan.
Stenar och hat mötte polisen under påskupploppen
Under påskhelgen uppstod upplopp utan dess like i flera svenska städer, som en följd av högerextremisten Rasmus Paludans genomförda eller planerade koranbränningar. Upprördheten riktade sig dock inte mot honom, utan främst mot de poliser som var satta att bevaka sammankomsterna. Poliser som var med har vittnat om stenar föll över dem som hagelskurar och en aggressivitet och ett hat de aldrig mött tidigare. Många poliser skadades och fordon och annan utrustning förstördes. Sedan dess har ett stort antal gärningsmän dömts för grovt blåljussabotage för sin inblandning i upploppen. Ytterligare hundratals människor kan också komma att misstänkas för brott framöver.
Historiskt högt straff för 18-årig skolmördare
"Hej jag har mördat två personer. Jag är på Malmö Latinskola, ni får gärna komma så snabbt ni kan." Så inledde en 18-årig elev på skolan larmsamtalet efter att han den 21 mars beväpnat med knivar, yxa och hammare attackerat två kvinnliga lärare. Båda fick så allvarliga skador att de miste livet. I september dömdes han till livstids fängelse – två lagändringar på kort tid hade gjort det möjligt att döma en sådan ung person till ett historiskt hårt straff i förhållande till hans ålder. Efter en lagändring 2020 döms nu allt fler till livstid i Sverige och efter ytterligare en lagändring vid årsskiftet sänktes gränsen för vem som kan dömas till livstid från 21 till 18 år.
Mordet på Malin löst efter över 25 år
Ett så kallat kallt fall kunde i år få sin lösning. Det handlade om mordet på 16-åriga Malin Lindström, som i november 1996 försvann i Husum i Örnsköldsviks kommun. När hennes kropp hittades i ett skogsområde strax utanför Husum den 22 maj 1997 visade det sig att hon hade knivhuggits och utsatts för sexuellt våld. Då ny bevisning hittats mot en tidigare friad man beviljades fallet resning, och i juli fälldes han för mordet. Straffet blev fem års fängelse, en påföljd som tar hänsyn till mannens ålder – 18 – vid tiden för händelsen och den långa tid som gått sedan dess.
Dömdes för krigsbrott – lät sonen bli barnsoldat
En 49-årig kvinna från Västsverige dömdes i mars för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott sedan hon låtit sin son rekryteras som barnsoldat av terrorsekten IS. Pojken dog i konflikten i Syrien, 16 år gammal.
Kvinnan tog sig till Syrien med sina barn våren 2013. Hon har hävdat att hon lurades dit av barnens far men tingsrätten bedömer att båda tillhört en sektliknande islamistisk miljö som förespråkade väpnad kamp för sharia och att hon förstod att det var Syrien hon skulle till. Hon visste också att där pågick ett brutalt inbördeskrig där våldsbejakande islamistiska grupper var involverade. I Syrien rekryterades och utnyttjades pojken som barnsoldat för IS räkning. Även detta måste kvinnan ha förstått, enligt rätten. Trots detta ingrep hon inte, och därför fälldes hon och fick sex års fängelse.
Explosioner på gasledningar ledde till sabotageutredning
En av årets mer uppmärksammade brottsutredningar rör den om läckagen på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 från Ryssland till Tyskland genom Östersjön, som upptäcktes i slutet av september. Seismiska mätningar kunde visa att explosioner ägt rum i havet några timmar innan respektive läcka upptäcktes, och en utredning om grovt sabotage inleddes av svensk polis. Undersökningar på platsen har bara bekräftat misstankarna om ett sabotage, bland annat har rester av sprängämnen hittats på platsen. Även om man nått framgång på den fronten kvarstår en större utmaning – att hitta den eller de skyldiga till sabotaget.
Ovanlig mordutredning i Vetlanda
Att en kvinna misstänks för mord är ovanligt. Att två kvinnor misstänks för att ha mördat tillsammans är ännu ovanligare. Men så är fallet i Vetlanda, där en 21-årig kvinna försvann efter utekväll i mitten av oktober. Kort därefter greps två bekanta till henne, en 18-åring och en 20-åring. De häktades snart som misstänkta för människorov.
När 21-åringens kropp hittats, i ett skogsområde utanför Vetlanda, blev de två kvinnorna även misstänkta för mord och brott mot gravfrid. Båda nekar till brott.
Kvinnorna har uppgett att det under utekvällen uppstod ett bråk med 21-åringen, och att man därefter gått till 20-åringens lägenhet för att prata ut. 18-åringen har sagt att hon gick och lade sig efter en stund och 20-åringen hävdar att 21-åringen senare lämnat lägenheten.
Pojke dömdes för våldtäkt och mordförsök
I somras väckte ett otäckt våldsdåd i Skellefteå chock och bestörtning. En liten flicka hittades svårt skadad och utsatt för en våldtäkt i ett skogsområde i stadsdelen Morö Backe i juli. En pojke som befann sig i närheten greps och blev omgående misstänkt för överfallet. Först trodde man att han var 13 år, men utredningar visade att han var 15 och därmed straffmyndig. Den 14 december dömdes han för grov våldtäkt mot barn och mordförsök, påföljden blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning då han har en allvarlig psykisk störning. Flickan kommer att få bestående men efter händelsen.
