I juni föreslog regeringens utredare att minimistraffet för våldtäkt ska höjas från två till tre år. Men tre av utredningens experter motsatte sig förslaget, eftersom de inte såg tillräckligt starka skäl – utöver att riksdagen pressar på för skärpt straff.

Nu ställer sig flera juridiska remissinstanser bakom experterna och avvisar en straffskärpning.

"Domstolsverkets bedömning är att den skärpta synen på sexualbrott redan har fått genomslag i lagstiftningen, att sexualbrotten inte är för lågt värderade i förhållande till andra brott och att en skärpning av straffskalorna inte är den lämpliga vägen för att minska återfall i sexualbrott, då det saknas empiriskt stöd för att skärpta straff minskar denna risk", skriver Domstolsverket i sitt remissvar.

"Den kriminalpolitiska viljan att sexualbrotten ska värderas strängare än andra brott väger, i förhållande till nämnda skäl, mindre tungt."

Oproportionerligt högt

Även Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet, hovrätten i Skåne och Blekinge, Solna tingsrätt och de juridiska och kriminologiska fakulteterna på Stockholms universitet motsätter sig en skärpning.

Flera pekar på att själva våldtäktsbegreppet utvidgats flera gånger på senare år, så att fler handlingar i dag ses som våldtäkt, vilket är en skärpning i sig. Dessutom kommer våldtäktsbegreppet att vidgas ytterligare med utredningens förslag.

Flera remissinstanser hänvisar till att minimistraffet för våldtäkt skulle bli oproportionerligt högt, dubbelt så högt som för exempelvis grov misshandel – där det krävs att gärningen är livsfarlig eller på annat sätt särskilt brutal, och att offret tillfogats svåra skador.

Det ställs mot att ofrivilliga moment i ett annars frivilligt samlag kan klassas som våldtäkt, liksom kortvariga övergrepp, ibland bara med fingrarna, mot en berusad eller sovande person.

Sakta i backarna

"Den straffskärpning som föreslås för våldtäkt skulle skapa en oproportionerlig obalans i förhållande till andra allvarliga brott, såsom exempelvis grov misshandel, grov utpressning och andra våldsbrott mot person", skriver Åklagarmyndigheten.

Åklagarmyndigheten hänvisar också till att det inte gått särskilt lång tid sedan de senaste lagändringarna, och att man därför bör vara försiktig med ytterligare förändringar. 2018 infördes samtyckeslagen, som både utökade vad som kan dömas som våldtäkt och höjde straffet för grov våldtäkt.

Men justitieminister Morgan Johansson (S) har sagt att han är nöjd med förslagen, och att de följer samhällets syn på brotten.

– Jag glädjer mig över att utredaren varit lyhörd för politiken, sade han när utredningen presenterades.

– Det är ett bra förslag. Våldtäktsbrottet är ett allvarligt brott och då måste lagstiftningen se strängt på det.

Kritik mot slopade böter

När regeringen i somras presenterade en lång lista över åtgärder för att få stopp på våld mot kvinnor fanns skärpta straff för våldtäkt och fängelse för sexköp med bland förslagen.

Även det sistnämnda förslaget – att böter ska tas bort i straffskalan för sexköp – får kritik av flera remissinstanser.