Säkerhetsläge påverkar judisk minnesceremoni

Det blir ingen offentlig manifestation för den Judiska församlingen i Malmö på årsdagen av kristallnatten. Anledningen är säkerhetsskäl i spåren av kriget mellan Israel och Hamas. Även i Stockholm påverkas minneshögtiden.

Synagogan vid Betaniaplan i centrala Malmö. Arkivbild.

Synagogan vid Betaniaplan i centrala Malmö. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Brott2023-11-09 11:26

Till minne av de tusentals judar som attackerades i Tyskland 1938 har Judiska församlingen i Malmö den 9:e november tidigare arrangerat offentliga manifestationer på bland annat Stortorget och utanför synagogan.

I år blir det däremot en intern ceremoni, vilket Dagens Nyheter var först att rapportera om.

Till TT uppger Fredrik Sieradzki, talesperson för Judiska församlingen i Malmö, att det främst handlar om säkerhetsläget.

– Säkerhet och trygghet spelar stor roll. Därför har vi i år valt att bara göra en intern ceremoni för våra medlemmar, säger han.

Enligt polisen har de antisemitiska hatbrotten ökat lavinartat på flera håll i Sverige och i andra europeiska länder till följd av Hamas terrorattack och Israels efterföljande invasion av Gaza.

Även i Stockholm kommer minnesstunderna se annorlunda ut.

– Tyvärr har vi varit tvungna att skära ner på framför allt sociala sammankomster. Det som skulle behövas mycket nu eftersom folk är väldigt oroliga, säger Ute Steyer, rabbin på Stockholms synagoga, till Sveriges Radio.

Fakta: Kristallnatten

Natten mot den 10 november 1938 släppte tyska myndigheter fram "folkets vrede" mot judar över hela Tyskland. Regissören bakom den så kallade kristallnatten var propagandaminister Joseph Goebbels. Attackerna var inledningen på de så kallade novemberpogromerna mot judar i Tyskland och Österrike.

Över hela landet krossades skyltfönster och inredningar i butiker och restauranger ägda av judar – därav benämningen av händelsen – medan polis och militär stod bredvid eller själva deltog i denna prolog till det som skulle bli Förintelsen.

Judar som uppfångades på gatorna förnedrades och misshandlades. Flera hundra mördades. Cirka 30 000 tyska judar fängslades och skickades senare till koncentrationsläger.

Judarna dömdes att som kollektiv betala en miljard riksmark till staten. Regimens förklaring till händelserna var det tyska folkets vrede över att en från Tyskland utvisad jude skjutit en tysk diplomat i Paris den 7 november.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!