Säpo i spionmål: Så rekryterar Ryssland agenter

Ryssland arbetar långsiktigt och målmedvetet för att etablera mullvadar inom Sveriges underrättelsetjänster. Det säger en Säpoanalytiker som vittnar i målet mot de spiondömda bröderna Kia.
–De jobbar aktivt med att penetrera och infiltrera.

Ryska ambassaden på Gjörwellsgatan i Stockholm. Arkivbild.

Ryska ambassaden på Gjörwellsgatan i Stockholm. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT

Brott2023-04-06 06:25

Hovrättsförhandlingen mot Peyman Kia, 42, och Payam Kia, 35, går mot sitt slut.

På onsdagen, den åttonde och näst sista rättegångsdagen, vittnade en senior Säpoanalytiker om rysk underrättelseverksamhet i Sverige och om hur landet rekryterar spioner.

Analytikern, som även hördes i tingsrätten, redogjorde kort för de ryska underrättelsetjänsterna GRU, SVR och FSB – och konstaterade att alla tre har agenter vid Rysslands ambassad och handelsdelegation i Stockholm. Vissa verkar öppet som underrättelseofficerare, andra i lönndom under diplomatiska täckbefattningar.

– De inhämtar underrättelser kring svensk politik, ekonomi, försvarsförmåga och relationer till andra länder. De bedriver också teknikanskaffning och inhämtar känslig teknologi från företag och lärosäten, säger Säpos analytiker.

Rekryteringstrappa

– Underrättelsetjänsterna är bara ett verktyg. Kreml, Putin och det ryska säkerhetsrådet är de ursprungliga beställarna, och de har olika informationsbehov för att kunna fatta beslut om exempelvis utrikespolitiken.

Värvningen av spioner beskrivs som en tålamodskrävande process, där en så kallad rekryteringstrappa kan pågå i flera år. Ryssland sticker enligt analytikern ut genom att arbeta väldigt långsiktigt och har siktet inställt på bland annat säkerhetstjänsterna.

En rekrytering börjar i regel med en analys där underrättelseofficerare på plats i Stockholm identifierar vilka svar de behöver och därefter börjar söka efter mål som kan sitta på rätt information.

– När man hittar lämpliga källor börjar man studera dem närmare i detalj. Man tittar på vilken access de har till information och vilka sårbarheter de har som skulle kunna utgöra motiv för samarbete.

Bygger vänskapsrelation

I nästa steg tas en första kontakt, exempelvis genom att en agent under civil täckmantel ställer frågor kring ett specialområde. Gradvis byggs ett slags vänskapsrelation upp – en fas som kan pågå i år.

Slutligen, när man tycker sig känna sin måltavla tillräckligt väl, kommer den öppna frågan: Kan de tänka sig att arbeta för Ryssland?

En annan typ av spioner är enligt analytikern så kallade "walk-ins", som själva kontaktar utländska underrättelsetjänster med erbjudanden om att sälja information. Flera av de mest kända spionfallen, exempelvis svensken Stig Bergling, hör till denna senare kategori.

På vems initiativ Peyman Kia agerade är än så länge oklart.

Den avslutande rättegångsdagen är planerad till den 18 april.

Fakta: Bröder dömda för grovt spioneri

I september 2021 griper Säpo en man i Uppsala misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Han är vid tidpunkten hög chef på Livsmedelsverket.

Det visar sig att han tidigare arbetat vid Säpo och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.

I november samma år grips mannens yngre bror misstänkt för grovt spioneri. Samtidigt skärps misstankarna mot den äldre brodern. Brotten har enligt åklagaren begåtts mellan 2011 och 2021.

Den 11 november 2022 åtalas bröderna Peyman Kia, 45, och Payam Kia, 35, misstänkta för grovt spioneri för den ryska underrättelsetjänsten GRU:s räkning. Den äldre åtalas även för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Båda förnekar brott.

Enligt åtalet har bröderna sålt hemliga uppgifter till Ryssland som Peyman Kia kommit över under sin tid på Säpo och Must. Payam Kia uppges ha varit den som skött de direkta kontakterna med GRU.

I januari 2023 faller domen mot bröderna. Peyman Kia döms till livstids fängelse för grovt spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift. Payam Kia döms till fängelse i 9 år och 10 månader.

Bröderna överklagar domen. Inför hovrättsförhandlingen erkänner Peyman Kia att han sålt uppgifter till GRU. Han påstår dock att det mestadels rört sig om falska uppgifter. Även Payam Kia erkänner i hovrätten att han lämnat över kuvert och mottagit betalning från Ryssland men förnekar spioneri.


Fakta: Rysslands underrättelsetjänster

Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten (GRU) är Rysslands militära underrättelsetjänst. GRU grundades 1942 och är underställd försvarsdepartementet. Under andra världskriget ägnade sig GRU åt att överse sabotage och motståndsrörelser som kämpade mot nazisterna. I dag bedriver GRU sin verksamhet över stora delar av världen.

Svenskarna Stig Wennerström och Stig Bergling, huvudpersoner i Sveriges två största spionskandaler, spionerade båda för GRU:s räkning.

Ryska federationens yttre underrättelsetjänst (SVR) är Rysslands civila utrikesunderrättelsetjänst och underställd presidenten. SVR är arvtagare till den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB. När KGB upplöstes i samband med Sovjetunionens sammanbrott bildades SVR (utrikes) och FSB (inrikes).

2021 dömdes en 47-årig konsult till tre års fängelse för att ha spionerat på Volvo och Scania för Rysslands räkning. Kontakten med mannen skedde enligt åklagaren via en SVR-agent.

Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) är Rysslands inre säkerhetstjänst och underställd presidenten. FSB är likt SVR arvtagare till KGB. FSB ägnar sig åt bland annat kontraspionage, övervakning och terrorismbekämpning. FSB agerar inom Rysslands gränser och i landets närområde, däribland Ukraina och Baltikum.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!