Justitieminister Morgan Johansson (S) presenterar på onsdagen en lagrådsremiss där regeringen föreslår att brottslingar som är 18-20 år gamla, inte ska få kortare straff än dem som är äldre, för brott som ger fängelse i mer än ett år. Unga personer ska även kunna dömas till fängelse på livstid, enligt förslaget.
– Det är helt nödvändigt när det gäller grova brott att vi har längre påföljder även för unga, säger Jerzy Sarnecki, kriminolog vid Stockholms universitet.
Fängelse skadar alltid
Han anser dock att reformer bör genomföras i kombination med andra åtgärder.
– Man måste försäkra sig om att den här påföljden får ett innehåll. Det är viktigt att Kriminalvården får resurser för att förstärka behandlingsinsatser för unga. Så att den här tiden blir mer meningsfull, för fängelse skadar alltid individen. Det gäller att minimera dessa skador, säger han.
Enligt Simon Sätherberg, pressekreterare åt justitieminister Morgan Johansson, ska regeringen ge i uppdrag åt Kriminalvården att utveckla det arbetet.
"Regeringen avser, som ett komplement till förslagen i lagrådsremissen, att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete med unga lagöverträdare.", skriver han i ett mejl till TT.
I budgeten för 2021 avsattes 450 miljoner kronor per år till Kriminalvården för att kunna genomföra förslagen som nu läggs fram. Det ska dock täcka alla kostnader för att fler unga sannolikt kommer att tillbringa betydligt längre tid på landets anstalter.
Den andra delen som kriminologen Jerzy Sarnecki vill se är att påföljderna för brottslingar som är 15 till 17 år gamla måste förlängas.
Även yngre viktiga
– Där är maxstraffet för mord i princip fyra års särskild ungdomsvård. Man måste se till att man förlänger påföljden, och det måste vara en blandning mellan straff och behandling, säger Jerzy Sarnecki.
Han tar 17-åringen, som misstänks ha mördat en polis i Göteborg den 30 juni, som exempel.
– Den personen – om han visar sig vara skyldig – måste hållas mycket längre tid i inkapacitering (beröva en person möjligheten att begå brott, reds anm.).
Jerzy Sarnecki ser dock ingen större risk för att de kriminella gängen skulle rikta in sig på att förmå ännu yngre personer att begå grova brott, om 18-20-åringar döms till högre straff.
– Det finns en överdriven uppfattning om rationaliteten hos de här figurerna. Det handlar inte om att de yngre får lägre straff, utan att de är lättare att lura att begå brott, säger han.