Hösten 2020 beslutades att Statens institutionsstyrelse (Sis) ungdomshem skulle säkerhetsklassas på tre nivåer. Pengar sköts till för säkrare dörrar, nya stängsel, markradar samt fler och bättre kameror.
Två och ett halvt år senare är 2 av Sis totalt 21 hem på väg mot en säkerhetsklassning, Tysslinge utanför Södertälje och Johannisberg i Kalix.
– De kommer att nå högsta säkerhetsklass i år, säger Christer Johansson, säkerhetsdirektör på Sis.
Ytterligare ett ungdomshem, Klarälvsgården i Värmland, väntas nå högsta säkerhetsklass 2025.
– Vi skulle vilja jobba snabbare. Men vi måste bedriva verksamhet samtidigt. Vi kan inte stänga alla institutioner för att bygga om, även om vi skulle få alla pengar vi behövde.
"Har bra rutiner"
Samtidigt ökar antalet grovt kriminella tonåringar.
I måndags rymde två pojkar som misstänks för skjutningar i våldsvågen i Stockholm från ett Sis-hem utanför Göteborg. Pojkarna, som var LVU-placerade, klättrade enligt uppgift över ett staket.
Därtill fritogs i april en morddömd tonårspojke under ett tandläkarbesök i Södertälje. Även han var placerad på Sis-hem, men fritogs under en Kriminalvårdstransport.
De båda som rymde i måndags misstänktes för grov brottslighet. Trots det lyckades de smita under en promenad mellan skolan och en boendebarack på området.
Hur det kunde ske ska Sis utreda, men enligt säkerhetsdirektören är Sis säkerhetssystem "robusta".
– Vi har bra strukturer och rutiner för att sånt här inte ska hända och inte skulle ha hänt här.
Sis-hemmet de rymde ifrån, Nereby, ska enligt plan säkerhetsklassas på den lägsta nivån. Säkerhetschefen framhåller dock att det har höga staket, uppemot tre meter. Utöver skalskydd jobbar Sis med säkerhetsbedömningar och har ett system för att slå larm om något händer.
– Följer vi rutinerna borde det här inte hända, säger Christer Johansson.
Ska öka takten?
Att Sis arbete med att säkerhetsklassa inte kommit längre sedan 2020 beror enligt Christer Johansson även på förseningar och långa väntetider i byggbranschen.
TT: Med tanke på hur många unga som är grovt kriminella i dag – måste ni inte snabba på?
– Det tycker jag att vi gör så gott vi kan.
Till exempel har Sis prioriterat upp att få Klarälvsgården färdig, säger han.
– Vi ser behovet och samhällsutvecklingen. Vi ska faktiskt titta på det en gång till och se om vi ska öka upp takten ytterligare.
Ungdomsfängelser
Åklagare har uttryckt att Sis-hemmen inte är skapta för att hantera unga grovt kriminella. Och regeringen vill att grova ungdomsbrottslingar ska sättas i ungdomsfängelser i stället.
TT: Tycker du att Sis är rätt instans att ta hand om grovt kriminella tonåringar?
– Jag har jobbat på Sis i två år och jag tycker att vi är det. Vi är bra på att hantera unga kriminella. Det finns också faktiskt redan i dag en möjlighet att döma ungdomar till fängelse. Jag kan tycka att det skulle räcka, säger Johansson.
I augusti kommer utredningsförslag om att inrätta ungdomsfängelser som regeringen avser att gå vidare med. Men Christer Johansson anser inte att Sis arbete med att säkerhetsklassa görs i onödan.
– Vår största del är fortfarande LVU-placeringar och en stor del av dem har en problematik med kriminalitet, och vissa är nätverkskriminella. Så vi kommer att behöva de högsta säkerhetsklasserna ändå.