Minst åtta åtal för insiderbrott kommer att väckas i år, enligt myndigheten. Senast man nådde sådana siffror var 2017.
– Det är mycket svårare att komma undan i dag, säger Ted Murelius, vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare, till tidningen.
Förklaringen bakom utvecklingen är dels att inställningen till ekonomisk brottslighet har förändrats – fler ser hårdare på brotten – och dels att rättsväsendet har fått bättre verktyg att komma åt brottslingarna.
– Det här är en fråga om förtroendet för värdepappersmarknaden, där bland annat våra pensioner finns. Varenda svensk drabbas om förtroendet för den skulle brista.
Ett av de nya verktygen är att åklagare, med tillstånd från domstol, har rätt att övervaka misstänktas telefoner om brottet ses som grovt.
En majoritet av åtalen leder till en fällande dom. Enligt DN:s genomgång har sex av tio misstänkta fällts i tingsrätten de senaste tio åren.
Samtidigt är det få fall som leder till fängelsestraff trots att fängelse finns med i straffskalan vid normalgraden av insiderbrott. Även vid grova brott är typstraffet villkorlig dom och samhällstjänst.