Den 25 maj faller hovrättsdomen mot Peyman och Payam Kia i vad som kallats den största svenska spionhärvan i modern tid. Bröderna dömdes i tingsrätten för grovt spioneri sedan de i flera år sålt topphemlig information till Ryssland.
Enligt Peyman Kia kontaktade han den ryska ambassaden 2014 och erbjöd sina tjänster. Den blivande uppdragsgivaren ska initialt ha varit misstänksam och krävt detaljerad information om ubåtsjakten som hösten samma år pågick i Stockholms skärgård.
– Om en person själv erbjuder sina tjänster till främmande makt behöver mottagaren försöka verifiera den genom andra källor och så långt det är möjligt säkerställa att det inte rör sig om en provokation, säger Carolina Angelis, cybersäkerhetsrådgivare på Truesec med mångårig erfarenhet från underrättelsetjänsterna FRA och Must.
En rad länder arbetar aktivt med att identifiera, kartlägga och värva agenter i Sverige. Inte sällan inleds försöken med "slumpartade" möten.
– Kontakttagningen kan ske i princip var som helst. På hotellet, under en konferens eller på gymmet. Du upplever att ni bara råkar befinna er på samma plats vid samma tidpunkt men i själva verket är det första mötet noga planerat.
Grandios självbild
Vem är det då som blir spion? Vanliga motiv är missnöje på jobbet, att inte få den uppmärksamhet man anser sig förtjäna eller, som Peyman Kia hävdat, kort och gott pengar. Men det räcker inte, anser Angelis.
– Det är ganska många som uppfyller de kriterierna, men som aldrig skulle begå de här brotten eftersom de har en moralisk kompass som pekar i rätt riktning. Har du däremot kombinationen av missnöje på jobbet med en grandios självbild och det kommer någon som trycker på rätt knappar så kan det vara en annan sak.
Ryssland, följt av Kina och Iran, är enligt Säpo det största spionhotet mot Sverige. Intresset grundar sig i vårt strategiska geografiska läge, Natoansökan och stöd till Ukraina, men också i teknologi och forskning.
– Ryssland är intresserat av att kartlägga samhällsviktig infrastruktur för att kunna destabilisera, påverka och slå ut ett land. Det gäller inte minst energiförsörjning, men också vatten- och livsmedelsförsörjning, kommunikationer, transporter och medierapportering – allt vi behöver för att samhället ska fungera.
Gott sällskap
Säpo har uppgett att var tredje rysk diplomat i Sverige är underrättelseofficerare. Andelen pekar enligt Angelis på att det finns fler ryska spioner på svensk mark.
– Varje underrättelseofficer rekryterar och driver ett antal personer. Jag tror att bröderna Kia och de andra avslöjade fallen på senare tid bara är toppen av isberget.
– I takt med att vi blir bättre på att skydda oss tekniskt så ökar behovet av att ha folk på insidan. På så sätt kan man få fram mer specifik information och information som finns i system utan uppkoppling mot internet, och som man inte kommer åt genom cyberattacker.
Ryssland må vara i blickfånget just nu, men långsiktigt finns hotet enligt Carolina Angelis längre österut.
– På sikt kommer vi i ännu större utsträckning se varför Kina är ett stort underrättelsehot. Man har varit tydlig med att man ska bli världsledande inom ett antal strategiska områden, och det klarar man inte utan att bedriva spionage, genomföra strategiska uppköp och andra typer av påverkan.
