Spionexpert: Troligtvis mycket allvarligt

Ett gift par med bakgrund inom svensk militär och underrättelsetjänst misstänks för brott mot rikets säkerhet. Underrättelseexperten Wilhelm Agrell ser en möjlig koppling till Rysslandsspionen Peyman Kia.
–Det är tänkbart att det ena ärendet lett till det andra, säger han.

Paret greps i en Säpoinsats under tisdagsmorgonen.

Paret greps i en Säpoinsats under tisdagsmorgonen.

Foto: TT

Brott2023-10-20 06:47

Paret greps av Säkerhetspolisen på tisdagsmorgonen och häktades på fredagen på sannolika skäl misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Mannen har haft flera höga befattningar inom Försvarsmakten. Kvinnan är anställd på signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt (FRA).

FRA har bekräftat att en av deras anställda har häktats, men Försvarsmakten har inte velat kommentera. Enligt Säpo rör misstankarna mot paret "mycket allvarlig brottslighet".

Vad brottsmisstankarna rör är enligt Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, svårt att spekulera om när så lite är känt.

– Det kan mycket väl röra sig om spioneri, men av bevistekniska skäl är det lättare att i ett tidigt stadium ta den bredare rubriceringen grov obehörig befattning som rymmer en mängd gärningar – från rent slarv till de facto spioneri.

Möjlig spionkoppling

– Har man hemliga handlingar liggande hemma så är det naturligtvis ytterst olämpligt, men det är en väldigt stor skillnad mot att lämna över till främmande makt. Det är inte gradskillnad, utan artskillnad.

Även Joakim von Braun, underrättelseexpert med bakgrund inom Säpo och Försvarsmakten, anser att den bredare rubriceringen initialt är ett säkrare kort.

– Man börjar på den lägsta nivån som man tycker att man har stenhårda bevis för. Sedan kan man under resans gång lägga på större och allvarligare ansvar. Utifrån hur Säpo uttalar sig får man nog anse att det troligtvis är mycket allvarligt.

Peyman Kia, nyligen dömd till livstids fängelse för grovt spioneri, misstänktes initialt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, en misstanke som sedermera skärptes.

Säpo uppger att det "i nuläget" inte finns några kopplingar till tidigare ärenden. Men enligt Wilhelm Agrell är det ändå fullt möjligt att utredningen runt Kia lett fram till det nu häktade paret.

– I ett spionerimål hittar man inte sällan spår som leder till ett annat, även om de rent spionerimässigt inte behöver vara kopplade till varandra. Det är tänkbart att det ena ärendet lett till det andra, men de kan också vara helt orelaterade.

Drag och motdrag

Antalet fall av misstänkt och konstaterat spioneri har på senare år ökat både i Sverige och övriga västvärlden. Ett resultat, tror både Agrell och von Braun, av ökad underrättelseverksamhet och likaledes upptrappat kontraspionage.

– Väst och Sverige har trappat upp sin vaksamhet. Min bild är också att ryssarna tycks vara slarvigare nu än de varit tidigare. Det kan bero på det inre trycket att skaffa underrättelser och teknik man har stor nytta av, säger Joakim von Braun.

Det internationella förtroendet för Sverige och svensk underrättelsetjänst fick sig enligt Wilhelm Agrell en törn i samband med att den tidigare Säpoanställde Peyman Kia avslöjades med att ha spionerat för Rysslands räkning i många år. Vad ett nytt avslöjande av liknande kaliber skulle innebära för anseendet återstår att se.

– Att man i fallet Kia på tämligen lösa boliner släppte in en person som bokstavligen härjade fritt under lång tid är inget som stärker Sveriges renommé. Om det nu aktuella avslöjandet skulle visa på fortsatta brister i rekrytering, granskning av personal och säkerhetsrutiner är det förstås inte bra. Däremot kan det vara precis tvärtom om det visar sig att man på ett tidigt stadium lokaliserat och neutraliserat en potentiellt farlig spion.

Rättad: I en tidigare version av artikeln förekom en faktaruta med en felaktig källhänvisning till brottsbalken.

Fakta: Brott mot rikets säkerhet

Brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift faller under det som kallas brott mot Sveriges säkerhet.

Om avsikt att hjälpa främmande makt saknas är brottet obehörig befattning med hemlig uppgift.

Straffskalan för obehörig befattning av normalgraden går från böter till fängelse i som mest två år. För grovt brott är maxstraffet fyra år.

Man kan också dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift, om brottet har skett genom grov oaktsamhet.

Spioneri är enligt lagen att med avsikt komma över, föra vidare eller röja hemligheter – till exempel försvarsangelägenheter – för främmande makt.

Straffet för spioneri av normalgraden är högst sex års fängelse, medan grovt spioneri ger fängelse på mellan fyra och arton år eller livstid.

Källa: Paragraf 5–9, kapitel 19 i brottsbalken, Svensk författningssamling


Fakta: Tidigare fall

Flera personer har i år åtalats för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

I maj åtalades en man i 50-årsåldern vid Göteborgs tingsrätt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Han anklagades för att ha drivit en databas som utgjorde grund för utbyte av hemliga uppgifter med andra personer. Månaden innan åtalades en annan man, misstänkt för att ha spridit uppgifter på samma forum. Dom har inte meddelats i något av målen.

Flera andra tidigare fall där dom har fallit kan kopplas till forumet.

I juni dömdes en 70-årig man för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, efter att man under en husrannsakan funnit hemligt och känsligt material om 41 militära försvarsanläggningar i mannens bostad. Mannen, som beskrivs som intresserad av militärhistoria, ska även ha skapat ett nätforum för likasinnade. Han dömdes till villkorlig dom och dagsböter.

I augusti åtalades tre personer på olika håll i landet för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. En av dem är en tidigare försvarsanställd från Östersund, som delat med sig av försvarshemligheter på ett nätforum, enligt P4 Jämtland.

Peyman Kia, som tidigare under året fick livstids fängelse för grovt spioneri, dömdes även för obehörig befattning med hemlig uppgift.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!