Spred film på koranbränning – åtalad för hets

Mannen delade en film på en koran som brändes på en grill tillsammans med bacon. Filmen ljudsattes med musik starkt förknippad med moskéattacken i Christchurch i Nya Zeeland, där 51 personer mördades. Nu ställs han inför rätta för hets mot folkgrupp.

Skärmbild från filmen på koranbränningen utanför Linköpings domkyrka, som publicerades på Youtube i september 2020.

Skärmbild från filmen på koranbränningen utanför Linköpings domkyrka, som publicerades på Youtube i september 2020.

Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

Brott2023-09-03 18:13

Mannen har enligt åtalet "gemensamt och i samförstånd med andra hotat och uttryckt missaktning mot muslimer med anspelning på deras trosbekännelse", då han framställde och publicerade filmen på Twitter och Youtube hösten 2020.

Hotet har enligt chefsåklagare Eva Nemec Nordh bestått i att filmen, där det även syns skyltar med texten "Muhammed är pedofil", ljudsatts med den islamofoba låten ”Remove kebab”. Låten är populär i högerextrema kretsar och kunde höras spelas av terroristen Brenton Tarrant, då han på Facebook livesände den massaker han genomförde i Christchurch 2019.

Aldrig prövat

Svensk domstol har aldrig prövat om koranbränning kan utgöra hets mot folkgrupp – och även om målet inte handlar om bränningen i sig utan filmen och det sammanhang som den framställs i, så blir det intressant att ta del av domstolens överväganden, säger Eva Nemec Nordh.

– Det är lite intressant att se var gränsen går. Hur många lager kan man lägga på en koranbränning innan det blir hets mot folkgrupp? Det vet vi inte riktigt, för vi har inte så mycket praxis på det, säger hon.

– Men det som är avgörande för att jag faktiskt valde att väcka åtal är att man lägger på den här musiken, som är så starkt kopplad till massakern. Det var det som gjorde att jag kände att jag måste prova om gränsen går här, eller går den någon annanstans?

För att det ska kunna utvecklas någon praxis på området måste åklagare väcka åtal, framhåller hon.

– Om vi inte driver det vidare till domstolen får vi aldrig någon praxis, utan vi måste ge domstolen ramen. Jag tycker att vi har trillat över på hets mot folkgrupp i det här ärendet, men jag vet ju inte hur domstolen kommer att resonera.

Hon tycker dock att bränningen i Linköping skiljer sig ganska mycket mot de uppmärksammade koranbränningar som genomförts i år och som väckt en stor del av den muslimska världens ilska.

– Där har man haft en tillståndsgiven demonstration exempelvis. Det här var inte en tillståndsgiven demonstration utan det sker på natten.

Förnekar brott

Den åtalade mannen förnekar brott, uppger hans advokat Felix Nelson i en skriftlig kommentar till TT.

"Utan att närmare redogöra för vår syn på sakomständigheter i målet och oavsett vad tingsrätten slutligen finner utrett i sak menar vi att gärningen, rent objektivt, inte är brottslig. Den innehåller inget konkret hot eller uttalad missaktning mot muslimer som grupp med anspelning på deras trosbekännelse. Även om vi har förståelse för att man ogillar agerandet som sådant anser vi att gärningen inte är kriminaliserad med anledning av hur vår lagstiftning ser ut."

Rättegången mot mannen hålls senare i september i Linköpings tingsrätt.

De koranbränningar som de två privatpersonerna Salwan Momika och Salwan Najem fått stor uppmärksamhet för under året utreds fortsatt som hets mot folkgrupp. Åklagare Anna Hankkio kan inte svara på när beslut i utredningen kommer att fattas.

Fakta: Hets mot folkgrupp

Hets mot folkgrupp är en inskränkning av yttrandefriheten som regleras i Brottsbalkens 16 kap, 8 paragrafen:

Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Källa: Svensk författningssamling

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!