"Stor risk för fler skjutningar"

När en viktig person i den kriminella världen skjuts till döds kan det trigga en våldsspiral.
–En skjutning innebär stor risk för nya skjutningar de närmsta veckorna. Förmodligen finns det en motpart som vill hämnas, säger Manne Gerell som forskar på gängvåld.

En man i 30-årsåldern sköts till döds utomhus i Rinkeby i nordvästra Stockholm på juldagsmorgonen.

En man i 30-årsåldern sköts till döds utomhus i Rinkeby i nordvästra Stockholm på juldagsmorgonen.

Foto: Ali Lorestani/TT

Brott2022-12-26 13:40

Dödsskjutningen i Rinkeby på juldagen var den sextioandra i år. Ökningen av dödliga konflikter är historiskt stor, säger Manne Gerell, forskare vid Malmö Universitet.

– Vi har en ökning på 38 procent jämfört med förra året och 30 procent jämfört med det värsta året vi har sett. Det är sällan man ser så här stora förändringar. Även om det är låga tal, från 45 till 62, så är det en väldigt stor ökning.

"Blivit värre"

Varför så många blivit ihjälskjutna just i år finns det inget entydigt svar på. En hypotes som lyfts fram är att gängen har pressats av de stora tillslagen som polisen gjort mot narkotikahandeln.

– Någonting har ju hänt. Det har blivit värre, men exakt varför är svårt att säga, säger Manne Gerell.

TT: Kan det bli en ännu större ökning av skjutningar eller har vi sett "toppen" nu?

– Det kan man bara spekulera i. Det kan absolut bli värre, min gissning är att det blir lite lugnare nästa år. Men jag gissar, jag vet inte.

Enligt medieuppgifter var mannen som sköts till döds på juldagen en nyckelperson inom en gängkriminell gruppering i Rinkeby. Att en sådan person dödas kan leda till att det uppstår ett vakuum och en fråga om vem som ska ta över positionen i gänget.

– Ju viktigare en person i den kriminella världen är, desto större är risken att det får följdverkningar när den försvinner. I Järvaområdet har ett par personer som var väldigt drivande i konflikter hamnat i fängelse och det kan vara en av anledningarna till att det har varit ganska lugnt där det senaste året.

Svårt för polisen

Men att en gängledare hamnar i fängelse kan även leda till större konflikter, säger Manne Gerell. Han påpekar att polisen har haft svårt att sätta dit kriminella för våldsbrott och i stället använt narkotikahandeln som ett sätt att få personerna lagförda och på det sättet bort från gatan. Det kan i sin tur innebära strider mellan personer som vill ta över.

– Det är lite av en paradox. I forskningen finns studier som visar att när polisen gör tillslag mot narkotikamarknaden så driver det konflikten, men om polisen slår till mot våldet så minskar det våldet. Men i de här fallen så är det samma personer som säljer narkotika och som är våldsamma. Det kan få både positiva och negativa konsekvenser på kort och lång sikt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!