Under 2021–2022 väcktes åtal mot drygt en tredjedel av de misstänkta för allmänfarlig ödeläggelse. Hittills i år handlar det om en fjärdedel.

Det är bevisningen som brister, enligt vice chefsåklagare John Nilsson vid Göteborgs åklagarkammare.

– En tes kan vara att bomberna, för det har vi ju sett, tenderar att bli mer och mer kraftfulla. Det innebär att det blir en större sprängverkan och möjligtvis svårare att säkra bevisning, säger John Nilsson till radion.

Han hoppas på nya sätt att säkra spår:

– Man kan få fram mer och mer information från även små fragment och spår, till exempel dna. Vi kan jobba kanske ännu mer med hemliga tvångsmedel i och med de lagändringar som skedde 1 oktober och vi ser ju också en gradvis utbyggnad av kameraövervakning.

Bland annat handlade lagändringarna den 1 oktober om utökade möjligheter för polisen att avlyssna och övervaka elektronisk kommunikation.