Under den 45:e rättegångsdagen, den 18 november, vittnade agenter från den franska underrättelsetjänsten DGSI om Krayems väg från kriget i Syrien till den europeiska terrorcellen som ska ha planerat och utfört attentaten i Paris och Bryssel.

I rättssalen visades delar av en propagandafilm från IS som visar det brutala mordet på en jordansk stridspilot som bränns ihjäl i en bur.

– Det är hemska bilder. Outhärdligt mot slutet, varnade den franska domaren.

Flera åhörare lämnade rättssalen för att slippa se.

Osama Krayem, född 1992 i Malmö, uppvuxen på Rosengård, har pekats ut som en av de 13 maskerade jihadisterna i filmen. Ett utmärkande ögonbryn avslöjar honom, enligt belgiska utredare.

Samtidigt som Krayem står åtalad för terrorn i Paris och Bryssel utreds han av svenska åklagare för delaktighet i mordet, erfar TT från källor inom rättsväsendet.

Skröt för familjen

En förundersökning om grov krigsförbrytelse inleddes i februari i år.

Reena Devgun, åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, säger att arbete pågår med flera utredningsåtgärder.

– Det handlar mycket om att inhämta information, både i Sverige och utomlands.

Bland bevisen i den belgiska utredningen finns chattkonversationer med familjemedlemmar i Sverige, där han ska ha skrutit om sin medverkan i filmen. Han ska även ha erkänt sin närvaro vid mordet i förhör, enligt belgiska utredare.

Den 22 minuter långa propagandafilmen spelades in i januari 2015, innan terrorn i Paris den 13 november samma år. Mordet utgör viktig bevisning i terrorrättegångarna.

Tillhörde elitbataljon

Krayem tillhörde elitbataljonen “Liwa As-Siddiq” inom IS, enligt DGSI. Deras uniformer bärs av jihadisterna vid mordet på piloten, förklarade en av agenterna i rätten, skriver tidningen Ouest-France.

Specialstyrkan deltog i strategiska operationer och var inte sällan livvakter åt högt uppsatta IS-ledare. Den skapades 2014 av en av terrorsektens högste ledare, al-Adnani, ökänd som “terrorminister” och IS talesperson som utropade kalifatet samma år.

Liwa utgjorde i sin tur en rekryteringsbas för den administrativa enhet som planerade terrorattacker utomlands – en hemlig IS-struktur omnämnd som “Copex” hos DGSI, skriver tidningen Le Monde.

– IS har skapat en veritabel industri av planerade attacker, förklarade agenten som bär det anonyma kodnamnet 948SI i rätten.

Copex leddes av al-Adnanis högra hand, den belgiska jihadisten Oussama Atar, död i Syrien 2017 och åtalad i sin frånvaro som arkitekten bakom attackerna i Paris och Bryssel.

Stor handlingsfrihet

Copex hade fyra uppdrag, förklarade agenten:

Planera attacker. Rekrytera operativ personal. Utbilda dem i hantering av vapen och kommunikationsmedel. Slutligen: Få personalen till målländerna genom att ge dem logistiskt stöd.

De terrorplaner som Copex tog fram validerades på förhand av al-Adnani. Väl på plats hade terrorcellen stor handlingsfrihet att definiera mål, tillvägagångssätt och datum för attacken.

Osama Krayem greps i Bryssel ett par veckor efter attentaten den 22 mars 2016. 32 människor mördades när tre självmordsbombare slog till mot Bryssels flygplats och en av stadens tunnelbanestationer. Krayem misstänks för att ha planerat att spränga sig själv i tunnelbanan, men ska ha ångrat sig i sista stund – eller inte fått sin utrustning att fungera.

Polisen kopplar också Krayem till en lägenhet i Bryssel där Paris-bomberna tros ha tillverkats. Han anklagas därtill för att ha planerat en attack på flygplatsen Schiphol i Amsterdam samma dag som dåden i Paris.

Hans inställning till misstankarna är inte klarlagd.

Spelade fotboll i Malmö

Sverige ansvarar för att utreda de krigsbrott som Krayem misstänks för i Syrien. Men svenska förhör kommer att dröja. Rättegången i Frankrike, den största i landets historia, väntas pågå till slutet av maj nästa år. Den 10 oktober tar rättegången i Bryssel vid.

– Vi är i viss mån begränsade. Men vi är tidigt i utredningen och det finns mycket annat som vi jobbar med, säger åklagare Reena Devgun

De senaste veckorna har Krayem och flera av de åtalade i Paris vägrat infinna sig i rätten i protest mot att de belgiska utredarna valt att vittna anonymt och på distans, rapporterar den franska radiokanalen France Inter.

Krayem har hittills varit fåordig under rättegången. Men när han hördes om sin uppväxt på Rosengård den 4 november berättade han att han spelade mycket fotboll som ung, skriver tidningen Marianne.

Drygt tio år gammal var Krayem med i en svensk dokumentärfilm om hur fotbollen bidrar till integration. Rättens ordförande frågade om han kände sig integrerad i det svenska samhället på den tiden.

– Nej. Jag bodde på ett ställe där det inte ens fanns några svenskar, svarade Krayem via sin tolk.

Om sin tid i Syrien sade han:

– Förut hade jag inga problem som nu. Men efter kriget har mitt hjärta hårdnat.