– Man tror att det är all brottslighet som ökar och att det går åt helvete, vilket inte är korrekt. De flesta av oss har fått det tryggare och bättre. Men sen har vi ett segment, den organiserade brottsligheten, som har en farlig och alarmerande utveckling, säger Amir Rostami, docent i kriminolog vid Högskolan i Gävle.

Valrörelsen har till stor del dominerats av frågan om gängbrottslighet och hur dödsskjutningarna ska tacklas. Det dödliga skjutvapenvåldet går mot ett dystert rekord i år och Sverige ligger numera i topp i Europa avseende dödsskjutningar.

Men den som tittar närmare på de svenska våldstrenderna kan se att utvecklingen går åt två håll. Samtidigt som skjutvapenvåldet ökat kraftigt de senaste fem åren har Sverige på lite längre sikt haft en nedgång i övrigt grovt våld. Bland annat har grovt våld mot kvinnor och barn och alkoholrelaterat våld minskat.

– Det dödliga våldet motsvarar nu tolv avlidna per miljon invånare. Det är högsta nivå på länge, men fortfarande lägre än kring 1990, då siffran var 14–15 avlidna, säger Amir Rostami.

Färre vårdas för våld

Siffror över sjukhusvårdade för våld visar samma sak. Sedan början av 2000-talet har antalet personer som skrivs in på grund av övergrepp av annan person minskat med runt 39 procent, enligt Rostami.

Samtidigt har antalet personer som behöver traumavård efter stickskador ökat med 39 procent, och skottskadade med ungefär 200 procent.

– Men eftersom det är en mindre del av allt våld i samhället så påverkar det inte totalen så pass mycket. Utan totalen är nedgående, säger Rostami.

Det är även, tvärtemot vad många kanske tror, ett lägre antal ungdomar som begår våldsbrott i dag jämfört med på 1980- och 90-talen. Sverige har fått färre, men värre, lagöverträdare, konstaterar han.

– Det är färre ungdomar som begår brott, men debutåldern har minskat, och de som begår våldsbrott begår mycket allvarligare brott.

"Brottsparadox"

Rostami kallar det för den svenska brottsparadoxen.

– Vad gäller den generella brottsligheten har vi en stabil eller till och med positiv trend, men det som kan betraktas som de organiserade brotten – gänguppgörelser, skjutningar, explosioner, den finansiella kriminella ekonomin – där har det gått åt ett negativt håll.

Kriminologen varnar samtidigt för en kriminalpolitik enbart fokuserad på skjutningarna.

– Jag säger inte att vi inte ska fokusera på skjutningarna, men vi måste förstå dem i ett större sammanhang, säger han.

Skjutningar uppstår till följd av konflikter inom den organiserade brottsligheten.

– Då behöver man titta vidare på vad de konflikterna består av. Det är inte bara kamp om narkotikamarknaden, det finns marknader inom den organiserade brottsligheten som genererar betydligt större brottsvinster än narkotika.

Han anser att det är dags att ställa den kriminella ekonomin i brottsbekämpningens centrum, och vill se en kraftig förstärkning av kontroll- och specialistmyndigheterna. Såväl vad gäller bedrägerier och bidragsbrott som arbetslivskriminalitet finns mycket kvar att göra, enligt Rostami.

Oron har ökat

Trots att de flesta svenskar inte kommer i kontakt med gängvåldet har det skapat otrygghet. Det finns också flera tragiska fall där skjutningar drabbat utomstående.

Oron för för brottsligheten i samhället har ökat kontinuerligt de senaste åren, till nivåer som inte setts tidigare. Före 2011 var det istället allt färre som oroade sig över brottsligheten i samhället.

– Oron för brottslighet speglar väldigt mycket samhällsdebatten, snarare än den faktiska brottsutvecklingen. Nu har det varit både politiskt och medialt fokus på brott under en längre tid. Politiker vet att brottslighet väcker känslor och på så sätt kan man kanske övertyga väljare att rösta åt ett visst håll. Med det sagt är det ändå en allvarlig situation som vi ser, säger Amir Rostami.