Den 1 juli förra året infördes barnfridsbrott, vilket innebär att det numer är straffbart att låta barn bevittna vissa brott, som misshandel eller olaga hot, då förövare och offer är närstående till barnet.

Inför den nya lagen bedömde en utredning att den skulle innebära att ungefär 4 000 barn per år kan komma att höras efter misstankar om barnfridsbrott. En alldeles för låg siffra, ansåg både polis och åklagare då.

Efter drygt ett halvår med barnfridsbrottet ser det ut som att de kan få rätt. Från den 1 juli till och med januari landar det samlade antalet brottsmisstankar på 4 569 enligt siffror som Åklagarmyndigheten tagit fram till TT. Brotten är jämnt fördelade på flickor och pojkar.

– Med beaktande av att det här är brottsmisstankar och inte barnförhör – så det gäller även misstankar som rör barn som är så små att de är helt omöjliga att förhöra – så tyder väl ändå en viss tendens på att det är ett större inflöde än vad man tog höjd för i utredningen, säger åklagaren Rebecca Rehnström.

"Gick vilse"

Inom Polismyndigheten rustar man nu för att fler anställda ska kunna ta om hand den här typen av ärenden och har nyligen fattat beslut om att 270 nya barnutredare ska utbildas under 2022.

– Ska man utreda brott mot barn så ska man ha en viss utbildning. Det är en utmaning vi har hela tiden, att alla barn ska mötas av en polisanställd som har den här utbildningen, i och med att det blir fler barn som kommer i kontakt med polisen, säger Ulrika Kvarnström, verksamhetsutvecklare inom polisen.

Enligt Ulrika Kvarnström fanns det farhågor innan brottet infördes om att de här utredningarna skulle bli komplicerade att hålla ihop i och med att det rör sig om många olika sorters grundbrott, alltså det brott som bevittnats, i kombination med ett brott mot barn.

– Vi var så oroliga för att vi skulle "tappa" barnen, att de inte skulle få sina rättigheter tillgodosedda och att det inte fanns tillräcklig kompetens för att identifiera de här målsägande barnen. Men vi gick lite vilse i tanken där, för det här är inte nya barn. Det är samma barn, fast de har fått en annan status i en brottsutredning. Tidigare var de vittnen, nu är de målsägare, säger Ulrika Kvarnström.

Straffen spretar

Hennes bild är att hanteringen av de här brotten går bättre än förväntat. Även åklagaren Rebecca Rehnström uppger att införandet av brottet fungerat väl. Hon arbetar med att följa utvecklingen vad gäller just brott mot barn och har bland annat analyserat domar om barnfridsbrott.

Där syns en viss spretighet i hur straffvärdet har bedömts, enligt Rehnström. I förarbetena till lagen sades att man bör utgå från straffet för grundbrottet för att bedöma straffvärdet för barnfridsbrottet. Men vilket grundbrottet är kan som sagt variera, det kan vara såväl ett olaga hot som ett mord.

– Jag kan väl ändå tycka att det finns en viss tendens till att domstolarna lite väl ofta hamnar på en nivå som ligger avsevärt under straffvärdet för grundbrottet. Men det varierar över landet och är lite svårbedömt, för det är inte så ofta det finns bara ett grundbrott och ett barnfridsbrott i ett ärende. Ofta omfattar åtalet till exempel en grov kvinnofridskränkning eller ett sexualbrott när det är fråga om inom relationellt våld, och det är sällan barnen sett allt, säger Rebecca Rehnström.

Ökat inflöde

Både hon och Ulrika Kvarnström tror att barnfridsbrotten fortsatt kommer att ligga högre än vad utredningen trodde.

– Min personliga tro är att det är rimligt att tänka sig att antalet inkomna brottsmisstankar inte kommer att minska. Om man tänker sig en utveckling där allt fler som arbetar med barn och unga blir medvetna om det här brottets existens och konstruktion och blir vaksamma på det och börjar anmäla det mer, så kan man tänka sig ett ökat inflöde till följd av det, säger Rebecca Rehnström.