Svea hovrätt, som prövat domarna mot tio av de tolv, delar i stora drag tingsrättens slutsatser, men bedömer alla penningtvättsbrott som grova oavsett belopp. Samtliga inblandade får något sänkta fängelsestraff med hänsyn till långa häktningstider med restriktioner.

Fyra av de tolv som i februari dömdes av Stockholms tingsrätt för sin inblandning i penningtvättshärvan var med och drev själva växlingskontoret. Åtta har koppling till kriminella nätverk eller depåkonton hos kontoret.

Strängast straff fick den 53-årige kontorschefen som styrt verksamheten. Han dömdes av tingsrätten till fängelse i åtta år och nio månader för flera grova penningtvättsbrott, grova narkotikabrott och grova bokföringsbrott.

Hovrätten ogillar en av åtalspunkterna för grovt penningtvättsbrott, och dömer mannen till åtta år och sex månaders fängelse.

En anställd och en samarbetspartner, som i tingsrätten dömdes till fem år och sex månaders fängelse, får sina straff sänkta med ett år respektive ett år och sju månader. Ytterligare en anställd får sitt straff sänkt med sex månader till sex års fängelse.

Miljoner i taket

Av de övriga åtta dömde tingsrätten sju personer till fängelse i mellan fem månader och åtta år och sex månader. En fick villkorlig dom. Strängast straff fick en man som dömdes för synnerligen grov narkotikasmuggling och flera grova penningtvättsbrott.

Hovrätten sänker mannens straff med två månader.

Härvan uppdagades när polisen i juni 2020 slog till mot World Exchange på Södermalm i Stockholm. Bakom det som på ytan framstod som ett anspråkslöst växlingskontor dolde sig ett omfattande penningtvättsmaskineri.

I lokalen påträffades 15 miljoner kronor i kontanter gömda i dolda utrymmen, däribland ovanför ett innertak. Beslagtagna anteckningar avslöjade mängder av transaktioner som innefattade 16 kriminella nätverk.

Brottsvinster på över 220 miljoner kronor tvättades och slussades vidare till gängen, en verksamhet som enligt rätten möjliggjort storskaliga narkotikaaffärer i Sverige och utomlands.

"Bank för kriminella"

Tillslaget föregicks av en längre tids spaningsarbete under vilket polisen kunnat knyta välkända gängkriminella till lokalen.

Erland Koch, rådman vid Stockholms tingsrätt, beskrev i samband med de fällande domarna i tingsrätten hur växlingskontoret fungerat som en "bank för kriminella nätverk och andra verksamma inom narkotikahandeln".

En del av transaktionerna har gått via det informella hawalasystemet, och har inneburit att stora belopp som satts in i Stockholm har kunnat betalas ut i andra länder i samband med narkotikaaffärer. Kontorschefen, en anställd och samarbetspartnern dömdes därför för grovt narkotikabrott.