Till och med augusti vĂ€cktes 84 Ă„tal mot ungdomar mellan 15 och 17 Ă„r för mord, mordförsök, förberedelse och stĂ€mpling till mord. Det kan jĂ€mföras med 53 under hela förra Ă„ret â eller Ă„tta för tio Ă„r sedan, rapporterar SVT.
Antalet misstÀnkta i samma brottskategori som var 14 Är eller yngre, och dÀrmed inte straffmyndiga, var 31 jÀmfört med 23 under hela 2022.
ââVi har misslyckats med att ta hand om de hĂ€r barnen. FortsĂ€tter vi att fylla pĂ„ med nya varje dag sĂ„ kommer vi aldrig tillrĂ€tta med det hĂ€r problemet, oavsett hur mĂ„nga vi griper och dömer, sĂ€ger Catharina Törnqvist, kommissarie vid polisens Nationella operativa avdelning.
I nordöstra Göteborg, Linköping och SödertÀlje testas nu den brottsförebyggande metoden "RÀtt kurva", som efter tysk förlaga syftar till att fÄnga upp barn som riskerar att dras in i kriminalitet och förmÄ dem att byta kurs.
"Morgondagens skyttar"
Pilotprojektet, ett samarbete mellan lokal polis och socialtjĂ€nst, rullades ut i september och ska initialt löpa över tre Ă„r. MĂ„lgruppen â barn frĂ„n Ă„tta Ă„r â Ă€r betydligt yngre Ă€n i tidigare insatser, sĂ€ger Törnqvist, som varit med och tagit fram "RĂ€tt kurva".
ââDet finns barn som snattar nĂ„gra gĂ„nger men som har ett nĂ€tverk omkring sig som gör att de inte fortsĂ€tter. Sedan finns det barn som verkligen Ă€r i riskzonen för att vĂ€lja ett kriminellt liv. Det Ă€r dem vi vill nĂ„, sĂ„ att de inte blir morgondagens skyttar och gĂ€ngledare.
Polis och socialtjĂ€nst vĂ€ljer ut barn som anses befinna sig i riskzonen. Tackar familjen ja till stöd tilldelas den en socialpedagog som tar fram ett individanpassat Ă„tgĂ€rdsprogram. IdĂ©n Ă€r att om barnen klarar skolan och har en meningsfull fritid sĂ„ blir kriminalitet ett mindre attraktivt alternativ. Ăven en arbetslös förĂ€lder eller Ă€ldre syskon kan fĂ„ hjĂ€lp med jobb eller praktikplats.
SocialtjÀnsten sköter den löpande kontakten med barnet, Àven om polisen gör regelbundna avstÀmningar om de iakttagelser man gör. Tanken Àr att Àven civilsamhÀllet och nÀringslivet ska involveras.
Tysk framgÄngssaga
I Tyskland har förlagan "Kurve kriegen" skördat stora framgĂ„ngar. Fyra av tio barn som fullföljer programmet slutar begĂ„ brott, enligt tysk polis. Ăvriga uppges halvera sin brottslighet.
Ăven i Sverige Ă€r förhoppningarna stora. Men den svenska varianten ifrĂ„gasĂ€tts av stiftelsen Tryggare Sverige, dĂ€r Magnus Lindgren Ă€r generalsekreterare. Det som kommunicerats om polisens roll stĂ€mmer inte, sĂ€ger han, överens med hur man arbetar i Tyskland.
ââAtt polis och socialtjĂ€nst jobbar tĂ€tt ihop och att socialtjĂ€nsten Ă€r pĂ„ tĂ„rna Ă€r som vi förstĂ„r den tyska modellens tvĂ„ nycklar. Men snabba och extremt tydliga Ă„tgĂ€rder frĂ„n en polis som Ă€r lokalt nĂ€rvarande nĂ€r nĂ„gon av ungdomarna frĂ„ngĂ„r det man kommit överens om Ă€r ocksĂ„ en grundförutsĂ€ttning, sĂ€ger Magnus Lindgren.
En annan kritikpunkt Àr mer övergripande. Svensk polis, anser han, har inte den lokala nÀrvaro som krÀvs för att lyckas med det man Ätagit sig.
SocialtjÀnstens ansvar
Catharina Törnqvist anser att det finns visst fog för kritiken mot bristande lokal nÀrvaro, men sÀger att resurserna som krÀvs Àr "sÀkrade" i de lokalpolisomrÄden som medverkar i "RÀtt kurva". DÀremot anser hon att bilden av polisens roll i Tyskland Àr missvisande.
ââDaglig kontakt och stenkoll pĂ„ varenda unge Ă€r inte hur vi har fĂ„tt den tyska modellen förklarad för oss. BegĂ„r barnen brott sĂ„ kommer det vara snabba Ă„tgĂ€rder precis som det alltid ska vara nĂ€r det handlar om barn. Men det Ă€r inte polisen, utan de insatser socialtjĂ€nsten i samarbete med nĂ€ringslivet och civilsamhĂ€llet kommer att kunna erbjuda familjen som Ă€r det avgörande.
TT: Kan man Àndra en metod och förvÀnta sig samma resultat?
ââVi hĂ€vdar inte att vi Ă€r "Kurve kriegen", utan att det Ă€r en kĂ€lla till inspiration för en ny ansats i Sverige. Huvudpelarna anvĂ€nder vi, men anpassat efter svenska förutsĂ€ttningar pĂ„ ett, vad vi tycker, bĂ€ttre sĂ€tt dĂ€r vi kommer att nĂ„ minst lika goda resultat.