Till och med augusti väcktes 84 åtal mot ungdomar mellan 15 och 17 år för mord, mordförsök, förberedelse och stämpling till mord. Det kan jämföras med 53 under hela förra året – eller åtta för tio år sedan, rapporterar SVT.

Antalet misstänkta i samma brottskategori som var 14 år eller yngre, och därmed inte straffmyndiga, var 31 jämfört med 23 under hela 2022.

– Vi har misslyckats med att ta hand om de här barnen. Fortsätter vi att fylla på med nya varje dag så kommer vi aldrig tillrätta med det här problemet, oavsett hur många vi griper och dömer, säger Catharina Törnqvist, kommissarie vid polisens Nationella operativa avdelning.

I nordöstra Göteborg, Linköping och Södertälje testas nu den brottsförebyggande metoden "Rätt kurva", som efter tysk förlaga syftar till att fånga upp barn som riskerar att dras in i kriminalitet och förmå dem att byta kurs.

"Morgondagens skyttar"

Pilotprojektet, ett samarbete mellan lokal polis och socialtjänst, rullades ut i september och ska initialt löpa över tre år. Målgruppen – barn från åtta år – är betydligt yngre än i tidigare insatser, säger Törnqvist, som varit med och tagit fram "Rätt kurva".

– Det finns barn som snattar några gånger men som har ett nätverk omkring sig som gör att de inte fortsätter. Sedan finns det barn som verkligen är i riskzonen för att välja ett kriminellt liv. Det är dem vi vill nå, så att de inte blir morgondagens skyttar och gängledare.

Polis och socialtjänst väljer ut barn som anses befinna sig i riskzonen. Tackar familjen ja till stöd tilldelas den en socialpedagog som tar fram ett individanpassat åtgärdsprogram. Idén är att om barnen klarar skolan och har en meningsfull fritid så blir kriminalitet ett mindre attraktivt alternativ. Även en arbetslös förälder eller äldre syskon kan få hjälp med jobb eller praktikplats.

Socialtjänsten sköter den löpande kontakten med barnet, även om polisen gör regelbundna avstämningar om de iakttagelser man gör. Tanken är att även civilsamhället och näringslivet ska involveras.

Tysk framgångssaga

I Tyskland har förlagan "Kurve kriegen" skördat stora framgångar. Fyra av tio barn som fullföljer programmet slutar begå brott, enligt tysk polis. Övriga uppges halvera sin brottslighet.

Även i Sverige är förhoppningarna stora. Men den svenska varianten ifrågasätts av stiftelsen Tryggare Sverige, där Magnus Lindgren är generalsekreterare. Det som kommunicerats om polisens roll stämmer inte, säger han, överens med hur man arbetar i Tyskland.

– Att polis och socialtjänst jobbar tätt ihop och att socialtjänsten är på tårna är som vi förstår den tyska modellens två nycklar. Men snabba och extremt tydliga åtgärder från en polis som är lokalt närvarande när någon av ungdomarna frångår det man kommit överens om är också en grundförutsättning, säger Magnus Lindgren.

En annan kritikpunkt är mer övergripande. Svensk polis, anser han, har inte den lokala närvaro som krävs för att lyckas med det man åtagit sig.

Socialtjänstens ansvar

Catharina Törnqvist anser att det finns visst fog för kritiken mot bristande lokal närvaro, men säger att resurserna som krävs är "säkrade" i de lokalpolisområden som medverkar i "Rätt kurva". Däremot anser hon att bilden av polisens roll i Tyskland är missvisande.

– Daglig kontakt och stenkoll på varenda unge är inte hur vi har fått den tyska modellen förklarad för oss. Begår barnen brott så kommer det vara snabba åtgärder precis som det alltid ska vara när det handlar om barn. Men det är inte polisen, utan de insatser socialtjänsten i samarbete med näringslivet och civilsamhället kommer att kunna erbjuda familjen som är det avgörande.

TT: Kan man ändra en metod och förvänta sig samma resultat?

– Vi hävdar inte att vi är "Kurve kriegen", utan att det är en källa till inspiration för en ny ansats i Sverige. Huvudpelarna använder vi, men anpassat efter svenska förutsättningar på ett, vad vi tycker, bättre sätt där vi kommer att nå minst lika goda resultat.