Underrättelsechefen: Fler gripanden att vänta

Den svenska polisen fick tag i "väldigt många" av de misstänkta man hade planerat att gripa, när räder runt hela världen genomfördes inom Operation Trojan Shield. Men fler frihetsberövanden kommer, enligt underrättelsechefen Linda H Staaf.

Linda H Staaf, chef för underrättelsenheten på polisens nationella operativa avdelning. Arkivbild.

Linda H Staaf, chef för underrättelsenheten på polisens nationella operativa avdelning. Arkivbild.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Brott2021-06-18 05:00

Nästan en och en halv vecka har gått sedan polis över hela världen i en koordinerad operation gjorde räder mot personer och verksamheter med misstänkt koppling till grov organiserad brottslighet.

75 svenskar greps vid tillslagen måndagen den 7 juni, och nästan alla av dessa har nu häktats enligt Linda H Staaf, underrättelsechef på polisens nationellt operativa avdelning, som konstaterar att domstolar alltså bedömt att det finns tillräckliga skäl för fortsatta frihetsberövanden.

– Nu pågår utredningsarbete som kommer att ta olika lång tid beroende på hur mycket det är som ska utredas i de olika förundersökningarna, säger Linda H Staaf till TT.

Bakgrunden är att polis har kunnat spåra kriminella genom en krypterad kommunikationstjänst som i hemlighet utvecklats av FBI. Det användarna inte vetat är att för varje meddelande som skickats har polis fått en kopia.

– Den här kommunikationen är en del av bevisningen, men inte det enda. Det är en pusselbit i en större helhet, och det är det utredningsarbetet som bedrivs nu, säger Staaf.

Rätt aktörer

Polisens sammanställningar visar på beslag av cirka 3,8 miljoner kronor i kontanter, drygt tre ton narkotika och 15 vapen. Inga rekordbeslag, men det var heller inte meningen, enligt Linda H Staaf.

– I normalfallet görs ett tillslag när det bedöms som mest aktuellt för det enskilda ärendet, till exempel i ett kritiskt skede av en narkotikauppgörelse där man får tillgång till narkotikan. I det här fallet var det ett annat syfte med ingripandena och det var ett samordnat datum. Det viktigaste var att gripa rätt aktörer, som vi hade brottsmisstankar mot, och inte exakt i det ögonblicket när de hanterar narkotika eller något annat som man kan ta i beslag.

Enligt Linda H Staaf gick insatserna väl enligt plan, även om polisen inte fick tag på alla som man ville gripa.

– Det är fortfarande ytterligare gripanden att vänta. Inte minst så samarbetar vi med andra länder. Men överlag kunde vi gripa väldigt många av dem som skulle gripas, säger hon.

Nya hierarkier

Anom-operationen är bara en i raden av insatser som bygger på material från krypteringstjänster och som har lett till att många individer som misstänks ligga bakom den grova organiserade brottsligheten i Sverige har frihetsberövats.

– Vi från rättsväsendet har inte agerat på det sättet tidigare, att samordnat och på bred front gå mot de styrande aktörerna. Det ger en tillfällig paralyserande effekt, en överraskningseffekt, som gör att vi bedömer att det på kort sikt kommer att ske en minskning av i vart fall skjutningarna.

Men allt våld kommer inte att försvinna, enligt Staaf:

– De som står för skjutningarna är inte bara den typen av aktörer där det finns en anstiftare i en högre hierarki, utan det finns också miljöer där man skjuter ganska lågt ner i leden. De har inte tillgång till de här telefonerna, så därför kommer vi inte åt alla aktörer.

– Och så länge vi har de problem vi har med efterfrågan på narkotika och utsatta områden med personer som ganska lätt dras in i kriminalitet, så kommer det förr eller senare att byggas upp nya hierarkier och maktstrukturer, som också riskerar att föda nytt våld.

Bakgrund: Trojan Shield/OTF Greenlight och Anom

Trojan Shield/OTF Greenlight är en stor operation mot grovt kriminella som har inkluderat polis över hela världen. Sexton länder har deltagit, varav Sverige är ett. Sverige har också tillsammans med Nederländerna lett den europeiska delen av operationen.

Bakgrunden till operationen är att FBI via en källa lyckades ta över en ny krypteringstjänst, kallad Anom. Tjänsten utvecklades och spreds ut bland profilerade kriminella som sedan rekommenderade den vidare till andra kriminella, i tron om att det var en säker kommunikationsmetod. Det de inte visste var att det hela var en fälla – polis kunde i hemlighet ta del av alla meddelanden som skickades via Anom-telefonerna. Det handlar om över 27 miljoner meddelanden totalt.

Under måndagen den 7 juni 2021 skedde en mängd ingripanden världen över, även i Sverige. Dagen efter gick Europol, FBI och de andra inblandade polismyndigheterna ut offentligt och berättade om operationen.

Totalt hade då insatsen lett till 800 frihetsberövanden, 700 husrannsakningar och beslag av bland annat åtta ton kokain, 250 vapen och 55 lyxbilar.

Inom ramen för den svenska delen av operationen hade 155 personer frihetsberövats. 70 av dessa i insatser på svensk mark den 7 juni, fem i Spanien. 80 personer hade frihetsberövats innan dess.

Fakta: Europol, Polismyndigheten, nyhetsbyrån AFP, Vice.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!