I dag får så kallade preventiva tvångsmedel, som innebär att polis i hemlighet kan avlyssna eller övervaka personer utan konkret brottsmisstanke, bara användas i ett fåtal speciella fall för att förhindra brott mot rikets säkerhet, som sabotage, spioneri och terroristbrott.

För att komma åt den grova gängbrottsligheten vill regeringen nu utöka tvångsmedlet. Från och med 1 oktober kan åtgärden även gälla bland annat mord, människorov och grova vapen- och narkotikabrott.

Det nuvarande förslaget bygger på utredningar som den förra S-ledda regeringen tillsatte, och har redan mötts av hård kritik.

"Ny gräns passerad"

Sargon De Basso, som varit en av experterna i utredningen, bedömer att en ny gräns har passerats.

– Det står i bjärt kontrast mot vad som är en rättsstatlig grundprincip, att man inte utövar hemliga tvångsmedel och avlyssnar människor utan en konkret brottsmisstanke, säger han.

– Det här monterar ner den svenska rättsstatens grundprinciper.

Advokatsamfundet är inte ensamt i sin kritik. Flera remissinstanser – däribland Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden – har sagt nej till förslaget och ifrågasatt hur effektivt verktyget skulle bli.

– Vi vet inte vilken effekt det kommer att ha över huvud taget. Kommer det här påverka brottsstatistiken och på vilket sätt kommer det att göra det? Jag tycker inte att vi har fått ett tillräckligt underlag. Det bygger bara på politiska löften, säger Sargon De Basso.

Det riktas även bred kritik mot att preventiva tvångsmedel ska få användas i narkotikaärenden, när det direkta syftet är att komma åt skjutningar och sprängningar.

Polisen har bedömt att narkotikabrott kommer att utgöra 70 procent av ärendena, medan mord, människorov och allmänfarlig ödeläggelse väntas utgöra 25 procent.

– Det här öppnar upp för ett nytt rättssystem där den enskildes integritet är den minsta angelägenheten, och där statens möjlighet att övervaka medborgarna är det som sätts i främsta rummet, säger Sargon De Basso.

"Viktigt verktyg"

En av remissinstanserna som välkomnar förslaget är Åklagarmyndigheten. Där har man erfarenheter av vad materialet från kommunikationstjänsten Encrochat, som knäcktes av Europol och fransk polis 2020, bidrog till i det förebyggande arbetet.

– Vi ser det här som ett viktigt verktyg för att faktiskt kunna komma åt personer högt upp i hierarkin, säger åklagaren Christoffer Östlind, som har varit med och skrivit Åklagarmyndighetens yttrande på lagförslaget.

Men Sargon De Basso önskar att det fanns en bredare debatt om vad de utökade tvångsmedlen kan få konsekvenser i framtiden, och riskerna med att makten missbrukas.

– Men de diskussionerna existerar inte i det här sammanhanget, för politiker ska bara uppvisa plakat på temat hårdare tag. Det har inte bara med den här regeringen att göra, alla stor partier i riksdagen är med på tåget.