I dag ansvarar Statens institutionsstyrelse (Sis) för särskilda ungdomshem i Sverige där barn och unga mellan 15 och 17 år som begått allvarliga brott kan avtjäna sina straff.
Det vill den nya utredningen ändra på. I den föreslås att Kriminalvården är bättre lämpad som huvudman och orsakerna till det är flera. En är att unga kriminella i dag begår allt grövre brott och på sikt väntas straffen bli längre även för den målgruppen.
Motverka rymningar
Agneta Bäcklund bedömer även att Kriminalvården på ett bättre sätt kan hantera problemen med rymningar och våld, som det upprepade gånger larmats om från Sis-hemmen de senaste åren.
– Det viktigaste för oss har varit att risken för återfall i brott minskar och att utslussningen till frihet kan ske på ett bra sätt. Där tror vi kriminalvården är bättre lämpade då de redan har ett upparbetat system kring villkorlig frigivning, säger Agneta Bäcklund till SVT.
Tid att införa
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) konstaterar att utredningen till stora delar stämmer överens med Tidöavtalet.
– Brottsligheten har förändrats sedan sluten ungdomsvård infördes för över 20 år sedan och nuvarande system är inte anpassat för att ta hand om de grövsta brottslingarna. Kriminalvården har stor erfarenhet av grova brottslingar och är den myndighet som är bäst rustad att hantera den här målgruppen, säger han.
För att ungdomsfängelser ska bli verklighet måste dock Kriminalvårdens verksamhet anpassas till målgruppen i form av bland annat personalutbildning och tillgång till skolundervisning. Utredningen ser därför att planerna kan bli verklighet först 1 januari 2028.