– Lägesbilden visar att den ekonomiska brottsligheten blir ett allt viktigare inslag. Vi ser brottsupplägg där man använder företag, föreningar och stiftelser för att komma åt pengar, säger han.

Särskilt fokus ligger på växlingskontor och sedan 2021 har man gjort insatser mot sex sådana som visat indikationer på penningtvätt.

– De utgör grundstenen för det vi kallar den parallella ekonomin, den kriminella ekonomin, säger han.

– Kommer vi åt pengarna kommer vi åt de kriminella.

Insatserna mot växlingskontoren har visat att de har eller har haft omsättningar på hundratals miljoner kronor. Hanteringen sker till stor del med kontanter, enligt polisen. Finansinspektionen som deltar i den myndighetsgemensamma insatsen stängde nyligen ett kontor på grund av omfattande och allvarliga brister i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

"Vi kan se att den organiserade brottsligheten omsätter enorma summor kontanter. Betalningsförmedlare används för att tvätta pengar och möjliggör för en stor del av brottsvinsterna att lämna Sverige. Det innebär att det blir svårare för de brottsbekämpande myndigheterna att utreda brotten och att återta brottsvinsterna", säger Monica Rodrigo, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten, enligt ett pressmeddelande.

I lägesbilden lyfter man även bland annat att den geografiska utbredningen av brottsligheten till större delar av Sverige är ett av de hot som har störst påverkan på samhället.

– Den är långt ifrån koncentrerad till storstäderna, säger Thornberg.