Växlingskontoret en "bank för kriminella"

Hundratals miljoner kronor strömmade via växlingskontoret på Södermalm i Stockholm, i syfte att tvätta kriminella nätverks brottsvinster. Nu döms tolv personer för bland annat grova penningtvätts- och narkotikabrott.

När polisen genomförde en husrannsakan på växlingskontoret fann man flera gömmor med stora summor kontanter, bland annat i påsar som hängde ovanför ett innertak.

När polisen genomförde en husrannsakan på växlingskontoret fann man flera gömmor med stora summor kontanter, bland annat i påsar som hängde ovanför ett innertak.

Foto: Polisens förundersökning

Brott2022-02-11 05:30

– Det har rört sig om mycket höga belopp, ser man till hela penningtvätten är det ungefär 214 miljoner kronor, säger Erland Koch, rådman vid Stockholms tingsrätt.

I juni 2020 gjordes ett tillslag mot växlingskontoret World Exchanges lokaler på Södermalm i Stockholm. Totalt hittades kontantdepåer till ett sammanlagt värde av cirka 15 miljoner kronor, pengar som i stor utsträckning hade förvarats i olika dolda utrymmen i lokalen, bland annat ovanför ett innertak. Dessutom fann polisen anteckningar över penningtransaktioner som olika kriminella nätverk och individer genomfört via World Exchange.

Nu döms tolv personer – fyra som varit verksamma på själva växlingskontoret och åtta med koppling till nätverken eller depåkonton hos kontoret som använts för penningtvätt och narkotikahandel.

– Vi har kunnat knyta 16 kriminella nätverk till det här kontoret, att de har förvarat pengar och gjort transaktioner. Så genom det har man ju möjliggjort narkotikaaffärer, både i Sverige och utomlands. Det hade inte gått utan det här kontoret, säger Arne Fors, en av de åklagare som drivit utredningen.

Får näringsförbud

Strängast straff får den 52-årige kontorschefen som styrt verksamheten, fängelse i åtta år och nio månader. Han fälls för flera grova penningtvättsbrott, fyra grova narkotikabrott och två grova bokföringsbrott.

TT har sökt hans advokat för en kommentar.

Två anställda döms till fängelse i sex och ett halvt respektive fem och ett halvt års fängelse. En samarbetspartner får även han fem och ett halvt års fängelse. Tingsrätten meddelar även näringsförbud för mannen i 50-årsåldern, en av hans anställda samt samarbetspartnern.

Rådmannen Erland Koch beskriver hur växlingskontoret fungerat som en "bank för kriminella nätverk och andra verksamma inom narkotikahandeln". De långa fängelsestraffen till de fyra vid kontoret motiverar rätten bland annat med att det varit organiserat, systematiskt och upprepat.

– Det är över 400 insättningar av kontanter som vi har konstaterat, säger Erland Koch.

Betalning för narkotika

Vissa överföringar har gått via hawalasystemet, och har inneburit att stora kontantbelopp som satts in i Stockholm har kunnat betalas ut i exempelvis Nederländerna och Spanien. Kontorschefen, en av hans anställda samt samarbetspartnern döms för grovt narkotikabrott då pengar som gått via hawala varit betalning i narkotikaaffärer.

I den andra gruppen döms sju personer till fängelse och en person till villkorlig dom och böter. Dessa har varit kunder eller kopplade till kunder hos växlingskontoret och satt in eller tagit ut pengar för dessa kunders räkning.

Strängast straff av dem får en man som varit innehavare till ett depåkonto och som döms till åtta år och sex månaders fängelse för synnerligen grov narkotika­smuggling av cirka 105 kilo amfetamin och flera grova penningtvättsbrott rörande drygt 38 miljoner kronor.

Fakta: Hawala

Hawala, arabiska för överföring, kallas ett informellt överföringssystem som växte fram längs Sidenvägen på 700-talet.

Systemet används fortfarande flitigt runt om i världen och bygger på att globala nätverk av förmedlare, hawaladar, går i god för tillgångar och värden. Det är ett sätt att överföra pengar utan att flytta dem.

Det vanligaste är att en förmedlare på uppdrag av en avsändare kontaktar annan förmedlare i mottagarens närhet, och går i god för att ett belopp finns och ber att det ska betalas ut. Skulden regleras vid ett senare tillfälle. Systemet bygger alltså helt på tillit mellan de inblandade.

De allra flesta transaktioner är legitima och hawala utgör en livlina för människor i exempelvis krigshärjade områden eller samhällen som drabbats av naturkatastrofer. Systemet har dock även använts av terrororganisationer och kriminella som vill dölja intäkter från brottslig verksamhet.

Källa: FOI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!