Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare sagt att regeringen inte har nÄgra sÀnkta klimatambitioner. Men flera experter anser att budgeten pekar i precis motsatt riktning. En av dem Àr Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet.
ââHade det varit en hemtenta i miljökunskap hade regeringen fĂ„tt underkĂ€nt. Budgeten innebĂ€r satsningar som gĂ„r tvĂ€rtemot vad forskningen sĂ€ger behövs för att nĂ„ miljömĂ„len, sĂ€ger han.
NĂ€r klimatpolitiken har diskuterats har regeringen framför allt lyft satsningen pĂ„ att bygga ut infrastrukturen för att kunna ladda elfordon och infĂ„ngning av koldioxid, sĂ„ kallad bio-CCS. Det Ă€r ett bra initiativ enligt Mikael Karlsson, men en alltför liten del i miljöbudgeten â som alltsĂ„ sĂ€nks med totalt fyra miljarder kronor jĂ€mfört med förra Ă„rets budget.
ââUnder mandatperioden minskar budgeten med tio miljarder, det Ă€r tusen gĂ„nger sĂ„ mycket som satsningen pĂ„ bio-CCS. Det handlar om smĂ„ smulor, sĂ€ger han.
Att reduktionsplikten avskaffas och premier och bonus för elfordon tas bort sÀnder signaler om att det Àr fossila brÀnslen som gÀller.
ââReduktionsplikten gjorde att branschen hade en riktning, det visade vad som gĂ€llde. Det troliga Ă€r att vi fĂ„r en ökad biltrafik med fordon som drivs med bensin och diesel. Det i sin tur leder till ökade luftföroreningar och gör det svĂ„rare för Sverige att nĂ„ mĂ„let om ren luft, sĂ€ger Mikael Karlsson.
"Inte ett korn av liberal politik"
Ett annat omrÄde som ges minskade anslag Àr miljöövervakning. Det innefattar bland annat mÀtningen av miljögifter i mark och vatten och luftföroreningar. Sverige har följt detta under nÀrmare 50 Är och att satsa mindre pengar pÄ det Àr ytterligare en signal om att miljöomrÄdet inte prioriteras av regeringen.
ââDet Ă€r svĂ„rt att se ett enda korn av liberal politik i detta. De brukade i tidigare budgetar ha en kraftfull miljöbudget. Nu tolkar jag det som att Sverigedemokraterna har fĂ„tt igenom mĂ„nga av sina förslag, sĂ€ger Mikael Karlsson.
"DrÄpslag" mot naturvÄrd
Den satsning pÄ 200 miljoner kronor för att ÄterstÀlla och anlÀgga vÄtmarker som regeringen annonserat för nÀsta Är Àr i sjÀlva verket en minskning jÀmfört med förra Ärets budget, pÄpekar Mikael Karlsson. Den tidigare regeringen avsatte 350 miljoner kronor för 2021 och 325 miljoner för 2022.
ââDe pengarna Ă€r dessutom inte nya utan tas frĂ„n omrĂ„det som innefattar Ă„tgĂ€rder för vĂ€rdefull natur. Den budgetposten nĂ€stan halveras, det Ă€r ett drĂ„pslag mot naturvĂ„rd och biologisk mĂ„ngfald, sĂ€ger han.
Inte förvÄnad
MÄnga klimatforskare har vÀdrat en djup oro över budgeten och regeringens politik pÄ klimatomrÄdet, dÀribland Kimberly Nicholas, universitetslektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthÄllig samhÀllsutveckling.
ââDet Ă€r orovĂ€ckande att klimatet nedprioriteras nĂ€r vi i sjĂ€lva verket mĂ„ste gĂ„ snabbt fram med utslĂ€ppsminskningar.
Samtidigt Àr hon inte förvÄnad. Inför riksdagsvalet gjorde Kimberly Nicholas och andra klimat- och omstÀllningsforskare en rapport dÀr de analyserat partiernas klimatpolitik.
ââDet var tydligt att de som sitter i regeringen inte prioriterar klimatet. Enda ljuspunkten var Liberalerna men de verkar inte ha hĂ„llit fast vad de sade innan valet, sĂ€ger Nicholas.
"Andra behöver kliva fram"
Hon pÄpekar att mÄnga av de klimatsatsningar som regeringen gör i budgeten, bÄde kÀrnkraft och koldioxidinfÄngning tar lÄng tid att fÄ pÄ plats.
ââDe hĂ€r partierna har en övertro pĂ„ tekniska lösningar. Visst behövs ny teknik men vi behöver minska utslĂ€ppen hĂ€r och nu.
Kimberly Nicholas anser att andra aktörer nu mÄste kliva fram för att fylla hÄlet som regeringens politik orsakar.
ââDet blir Ă€n viktigare att exempelvis kommuner, nĂ€ringsliv och civilsamhĂ€lle kliver fram och tar ansvar. För det regeringen gör kommer inte att rĂ€cka för att nĂ„ klimatmĂ„len.