– Om inget oväntat sker, som en mutation, om vi vaccinerar barn och når grupper som inte velat vaccinera sig, då kan vi efter den här vintern nå en nivå där allvarlig sjukdom, sjukhusinläggningar och död inte överstiger vad man har vid en vanlig influensa. Då är man kanske också ute ur pandemin, säger Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.
Lyckas man inte få upp vaccinationsgraden i låg- och medelinkomstländer kan det ta betydligt längre tid. Att viruset dör ut helt är däremot inte troligt.
– Även om vi skulle vaccinera i stort sett hela befolkningen så är deltavarianten väldigt smittsam och vaccinerna är inte perfekta, säger Joacim Rocklöv.
TT: I vilken fas befinner sig Sverige nu, i en pandemi, epidemi eller endemi?
– Sverige rör sig mot en endemisk fas, men jag tycker inte att vi är där än eftersom vi fortfarande har en högre belastning på sjukvården än vid influensa, säger han.
Omfattande spridning fläckvis
Folkhälsomyndigheten gör en liknande bedömning.
– Än så länge ser vi fortfarande att det är en epidemi eftersom det dyker upp omfattande smittspridning i vissa delar av samhället där vi har ovaccinerade individer i första hand, säger Karin Tegmark Wisell, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Joacim Rocklöv tror att 80 procent av jordens befolkning behöver vaccineras för att pressa ned smittspridningen så pass att pandemin kan blåsas av helt av WHO. Men även immunitet efter genomgången sjukdom bidrar, vilket kan göra att en lägre vaccinationsnivå är tillräckligt.
I dag är det färre än hälften av människorna i världen som vaccinerats med en första dos. I låginkomstländer ligger siffran på under tre procent, enligt officiell statistik som sammanställts av Our world in data.
TT: Är det verkligen möjligt att nå 80 procent globalt?
– Man har lyckats komma upp i höga nivåer med mässlingsvaccin till exempel , så det kan gå. Covid har fått väldigt stort utrymme i världen, så det finns bra förutsättningar att nå upp i höga nivåer om man sätter fokus och prioriterar det. Det är jätteviktigt, säger han.
Fler pandemier är troligen att vänta i framtiden. Bland sjukdomar som forskarna håller ögonen på nämner Joacim Rocklöv ebola, zikaviruset, nilfeber, nipahvirus och fågelinfluensa.
Men världen står inte maktlös inför hoten, menar han. Vilda djur på matmarknader där virus spridas mellan arter, vår industriella djurhållning, antibiotikaresistens och konsekvenser av skogsskövling är riskfaktorer som går att göra något åt.
Borde jobbat mer preventivt
TT: Vad har vi lärt oss av coronapandemin som kan underlätta vid framtida pandemier?
– Vi har lärt oss att det kostar mycket för samhället att hålla smittan stången tills vi har vacciner, och vi har lärt oss att ta fram vacciner snabbt. Men det hade varit mer framgångsrikt att jobba mer preventivt för att förhindra sådana här smittor, säger Joacim Rocklöv.
Folkhälsomyndigheten vill inte recensera sin egen insats utan hänvisar till coronakomissionens kommande slutsatser.
TT: Är vi bättre förberedda inför en framtida pandemi?
– Just nu är vi det, men sedan får vi se hur länge det kommer att hålla i eller om det faller i glömska. Det är jätteviktigt att följa upp och lära av det som har hänt för att vara bättre förberedda, säger Karin Tegmark Wisell.
– Många tänkte nog att pandemier var något som hörde till historien för att vi varit så lyckosamma med att begränsa sjukdomar. Men pandemin visar hur sårbara vi är, säger Joacim Rocklöv.