I oktober förra året var medelvårdstiden för Karolinskas patienter 9,3 dygn. I november sjönk tiden till 7,0 dygn, i december till 4,9 dygn och i januari 2022 landar vårdtiden på 4,5 dygn.
Den mer än halverade vårdtiden kan bero på flera möjliga orsaker, enligt Markus Birk, chef för infektionsverksamheten på Karolinska.
Dels den allt högre vaccinationsgraden och dels på omikronvarianten som förmodas vara mildare.
– Vaccinet gör en jättestor skillnad. Även om vaccinerade personer kan insjukna har de ett skydd och är betydligt friskare än patienterna i första eller andra vågen. De behöver då inte vårdas lika länge.
På Karolinska har man också kunnat ge riskpatienter med ett nedsatt immunsystem och som inte kan utveckla någon effekt av vaccinet så kallade monoklonala antikroppar, eller tillverkade antikroppar, som skyddar mot svårt sjukdomsförlopp.
En liknande kur som den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump fick efter att han smittades av viruset 2020.
– Det har definitivt bidragit, för det här är patienter som med stor risk annars skulle ha hamnat på intensivvården, säger Markus Birk.