Smittspridningen av covid-19 i landet är i dag mycket omfattande och den befaras öka ytterligare under några veckor. Samtidigt råder en rusning efter covidtester i regionerna. Förra veckan genomfördes nästan 429 000 tester i Sverige.
På grund av det höga trycket har flera regioner begränsat sin testning och bara gälla personer med symptom. Enligt Folkhälsomyndigheten kan regionerna under en övergångsperiod ge lägre prioritet åt testning av symptomfria personer, exempelvis när någon i hushållet har smittats.
Inte heller symptomfria personer som reser in i Sverige behöver längre testa sig.
Att endast personer med symptom testar kan leda till att det kan uppstå ett mörkertal för hur många som egentligen är smittade.
Det kan bli svårare att följa smittspridningen genom att endast titta på smittokurvan, enligt Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.
– När man ändrar indikationen på när man tar ett test kommer det leda till att man får statistik som inte är helt jämförbar med hur det har varit förut. Under hösten rekommenderade man att inte testa symptomfria och då såg vi en märklig dipp i statistiken, som inte var verkligt utan enbart berodde på skillnaden i hur man testar.
Svårt att jämföra över tid
Om man gör en graf över smittspridningen och hur den utvecklas måste man påpeka att man har en ändrad indikation på testningen från en viss tidpunkt. Det blir därför svårare att jämföra smittspridningen över tid.
– De som inte är riktigt insatta i de här förändringarna kommer att kunna få en felaktig bild, men Folkhälsomyndigheten kommer att ta hänsyn till att teststrategin har ändrats, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.
Att statistiken stämmer överens med de egentliga smittotalen är i normala fall väldigt viktigt för smittspårning och smittskydd, enligt Joakim Dillner.
Men nu är det inte ett normalläge, påpekar han.
– Med cirka 30 000 nya smittade om dagen har inte smittspårning och smittskydd en chans att hinna med i alla fall. Det är för höga nivåer för att hinna med smittkontroll via smittspårning. Jag tror att det hade varit orimligt att fortsätta testa på samma indikationer.
Kan öka lite
Att personer utan symptom inte testar sig i en lika stor utsträckning kan möjligtvis bidra till en ökad smittspridning.
– Men genom att man låter bli att testa dem som inte har symptom så tror jag inte att konsekvenserna kommer att bli jättestora. Vi har en stor smittspridning redan så det kan få en viss negativ inverkan, men inte dramatiskt, säger Jan Albert.
Nedprioriteringen för symptomfria föreslås vara tillfällig. Tills dess rekommenderar Joakim Dillner de snabbtester som man kan ta själv.
– I det här läget när sjukvården inte hinner med alla PCR-tester kan man få ett i princip lika bra svar på ett snabbtest. De snabbtester som finns på marknaden i dag har en känslighet på ungefär 97 procent. Då är det några enstaka som missas men 97 procent är mycket. Om alternativet är att man inte testas alls är det ett bra alternativ.