Forskarna har jämfört uppgifter om personer som haft olika grad av covid-19 eller som inte haft sjukdomen alls. Totalt ingick nästan 250 000 individer i Sverige, Danmark, Estland, Island, Norge och Storbritannien i analysen som nu publiceras i Lancet Public Health.
Av deltagarna hade omkring 10 000 diagnostiserats med covid-19. Samtliga hade fyllt i frågeformulär där de fick skatta sina symtom på depression, ångest, sömnsvårigheter och stress relaterad till covid-19. De fick också svara på om och hur länge de hade varit sängliggande på grund av sjukdomen. Deltagarna följdes i upp till 16 månader.
Kan beror på oro
Jämfört med personer utan covid-19 var förekomsten av ångest och depression mellan 40 och 60 procent högre för de som blev sängliggande i en vecka eller mer.
— Vi kan utifrån den här studien inte säga varför det ser ut så här. Men det kan handla om kvarvarande fysiska symtom som begränsar sociala kontakter och som bidrar till försämrad livskvalitet tillsammans med en ökad känsla av oro för långsiktiga effekter på hälsan, säger Anna Kähler vid Karolinska institutet som är projektledare för den svenska delen av studien.
En annan möjlig förklaring handlar om inflammatoriska processer.
— Det kan ha att göra med att svår covid-19 påverkar inflammatoriska processer som tidigare kopplats till ökad risk för psykisk ohälsa, säger Anna Kähler.
Viktigt att känna till
Forskarna kan inte säga om det är själva covidinfektionen som orsakar den högre förekomsten av psykiska problem eller om det finns andra förklaringar. Men oavsett orsak är det enligt Anna Kähler är viktigt att vara medveten om den här kopplingen.
— Det är bra att känna till både för individen och för hälso- och sjukvården att svår covid-19 utan sjukhusvård skulle kunna leda till kvarvarande symtom på depression och ångest under en längre tid. Man kan behöva ha en övervakning av psykiska symtom bland patienter som drabbats hårt under den akuta fasen av covid-19.
Studien är bland de första som undersökt långsiktiga psykiska symtom hos den allmänna befolkningen efter covid-19-infektion. Tidigare forskning har mest fokuserat på psykisk hälsa hos personer som varit inlagda på sjukhus med covid-19, och de har följt patienterna en kortare tid efter diagnos.
Forskarna noterar också att det är möjligt att bakomliggande faktorer utöver de man tagit hänsyn till i studien kan påverka kopplingen. Till exempel var förekomsten av tidigare psykiatriska diagnoser marginellt högre hos personer som testat positivt för covid-19, och studiedeltagarna med covid-19 var generellt yngre än dem utan diagnos.