Det antivirala läkemedlet molnupiravir som kan användas för att bromsa coronavirusets tillväxt i kroppen har väckt stor uppmärksamhet då det inledningsvis rapporterades att det kraftigt minskar risken för svår sjukdom och död.
Pillret godkändes i Storbritannien i början av november och är under granskning av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), som väntas ge besked i början av 2022. EMA har dock gett klartecken för att länder ska kunna fatta egna beslut om användning och läkemedlet har bland annat köpts in i Danmark.
I början av december beviljade Läkemedelsverket en generell licens för läkemedlet molnupiravir, som går under produktnamnet Lagevrio. Nu har Socialstyrelsen tecknat ett avtal om att köpa in pillret till Sverige, vilket Sveriges Radio var först med att rapportera om.
"Myndigheten tecknade den 22 december avtal om Lagevrio. Vi kan tyvärr inte uttala oss om leverans eller om volymer, då vi är bundna av avtalssekretess", skriver Susanne Bergman, samordnare och utredare på Socialstyrelsens läkemedelskansli, i ett mejl till TT.
Fungerar mot omikron
Enligt Magnus Gisslén, professor vid Sahlgrenska akademin och överläkare i infektionssjukdomar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, finns det stor potential i konceptet med tablettbehandling mot covid-19. Han tror dock inte att just Lagevrio (molnupiravir) kommer att stå för genombrottet och inte heller på någon bred användning av preparatet i Sverige.
– Om man tittar på den studie som ligger till grund för det här är effekten lite sämre än vad vi hade hoppats på. I studien på ovaccinerade personer med hög risk att bli svårt sjuka hade man en effekt som hindrade svår sjukdom eller död med ungefär 30 procent jämfört med placebo, säger han.
Fördelen är att molnupiravir är en enkel behandling som ges i form av ett piller och inte behöver injiceras på sjukhus som tidigare läkemedel mot covid. Det fungerar också mot alla virusvarianter, även omikron, enligt Gisslén. Pillret måste dock ges inom fem dagar från första symtomet.
Nytta för vissa grupper
Med tanke på den något blygsamma effekten är det svårt att säga vilka patientgrupper som kan få läkemedlet, enligt Gisslén, som även framhåller att kostnaden och eventuella biverkningar måste vägas in i bedömningen.
Han tror dock att det skulle kunna vara till nytta för grupper som löper högre risk att bli sjuka och inte svarar på vaccination, som exempelvis personer med immunbristsjukdomar, cancersjukdomar eller som har genomgått transplantation.
I dag behandlas dessa grupper vanligen med monoklonala antikroppar, som ges via injektion. Magnus Gisslén tror dock inte att det nya covidpillret kommer att kunna ersätta den behandlingen rakt av.
– Däremot kan man tänka sig vissa andra grupper som bedöms ha en hög risk för att bli svårt sjuka och där behandling med monoklonala antikroppar inte är aktuellt. Till exempel på särskilda boenden med gamla och sköra där även de som är vaccinerade tre gånger kan avlida av en lindrig infektion.
Fler verktyg
Molnupiravir är inte det enda nya verktyget i kampen mot covid-19. Socialstyrelsen har även tecknat avtal om ett läkemedel med monoklonala antikroppar, Xevudy (sotrovimab) som levererades innan jul. Läkemedlet som ges som injektion binder till virusets spikeprotein och hindrar på så sätt viruset från att ta sig in i cellerna.
– Den mest uppenbara fördelen med sotrovimab är att den har effekt också på omikronvarianten, det har inte de tidigare antikropparna vi haft tillgång till. Den har också effekt lite längre tid vilket kan vara en fördel för personer med nedsatt immunförsvar, säger Magnus Gisslén.
Även Pfizer har ett antiviralt läkemedel i tablettform, Paxlovid (nirmatrelvir/ritonavir), som än så länge inte är godkänt för licensförskrivning i Sverige, som Magnus Gisslén följer med intresse.
– Det har preliminärt visat en klart bättre effekt i de studier som gjorts. Vi vet inte riktigt när vi får tillgång till detta läkemedel, men min gissning är att användningen sannolikt kommer att bli större när det blir tillgängligt.