Han anser att det är för tidigt att svara på frågor om ansvar för de brister som kommissionen lyfter fram, men ser behov av förbättringar i Sveriges beredskap och hantering av pandemin.
– Det finns anledning att fundera på en del saker. Vilken lagstiftning ska vi ha, hur vi ska bygga upp en beredskap som är slagkraftig men fungerar på regional nivå, säger Johan Carlson.
Smittspridningen i mars 2020 var dramatisk – större än vad som framgick då, enligt coronakommissionen. När Folkhälsomyndigheten tog fram riktlinjer och rekommendationer bestod underlaget framför allt av hur många som vårdades på sjukhus med covid-19.
För tidigt att säga
TT: Om ni hade känt till utbredningen hade ni föreslagit skarpare åtgärder?
– Det är tidigt att säga. Vad är skarpare åtgärder? Inga länder vet vilka åtgärder som är mest effektiva, säger han.
Alla delar inte bilden att det inte går att säga vilka åtgärder som är effektiva för att förhindra smittspridning. Flera forskare menar att testning, isolering och smittspårning i ett tidigt skede hade gett färre smittade och därmed drabbade av svårt sjukdom och död i Sverige.
– Det fanns en bristande kapacitet att testa. Samtidigt uppmanades alla som hade symtom att isolera sig. Att regionerna inte klarade att bygga upp testkapaciteten på kort tid får man förstå, men det drog ut på tiden och var olika turer med förhandlingar, det ligger utanför vårt område. Det är en av lärdomarna, hur man ska organisera detta för att få en snabbare start, säger Johan Carlson.
Vilka åtgärder som sattes in mot smittspridningen hindrades till viss del på grund av lagstiftning, enligt kommissionens rapport. Folkhälsomyndighetens generaldirektör ser att viss typ av lagstiftning gjorde att restriktioner fick utformas på olika sätt i olika delar av samhället.
Vad är säkert?
– Vi saknar lagstiftning som väldigt precist säger att man inte får röra sig i affärer och restauranger. Man fick använda ordningslagen, den fungerade säkert väl, men problemet är att det blir obalans. Man slår hårt mot vissa områden men i andra sammanhang får man använda sig av rekommendationer och riktlinjer, säger han.
TT: Utifrån vad du vet i dag, vilken är den viktigaste åtgärden som borde vidtagits?
– Det är för tidigt att säga. Problemet är att vi inte vet vilka åtgärder som är riktigt kraftfulla.
Att ta det säkra för det osäkra i ett tidigt skede av pandemin ser han inte som ett alternativ.
– Vad är det säkra för det osäkra? Vi kritiserades för att inte stänga skolor, nu har andra länder sagt att det var bra. Barn i andra länder har drabbats väldigt hårt av det. Vad som är det säkra för det osäkra är svårt att säga i ett tidigt skede.