1. Hur ser smittspridningen ut just nu?
De senaste veckorna har antalet som insjuknar i covid-19 av allt att döma ökat, även om det fortfarande handlar om relativt låga nivåer. Det tyder testningen på som numera framför allt sker inom vård och omsorg, liksom de mätningar av virushalter i avloppsvatten som görs på olika håll i landet.
Att smittan tagit fart beror troligen på en kombination av flera saker, enligt Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
– Dels träffas vi mycket under den här tiden med fester och släktkalas kring till exempel studentfiranden. Dels tycks virusvarianterna BA.4 och BA.5, som nu börjat ta över, vara mer smittsamma. Samtidigt verkar immuniteten från tidigare infektioner och vaccinationer inte vara lika effektiv mot de här nya varianterna, säger Byfors.
Än så länge dominerar BA.2 smittspridningen i Sverige, men framför allt BA.5 – den senaste i raden av omikronvarianter – är på uppgång enligt Folkhälsomyndighetens bedömning. Det är just den virusvariant som tagit över spridningen i flera länder och lett till att antalet smittade plötsligt stigit i bland annat Danmark, Tyskland och Portugal.
Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, är tämligen säker på att BA.5 ligger bakom ökningen även här.
– Den verkar vara betydligt mer smittsam än de äldre omikronvarianterna, och sett till utvecklingen i andra länder är BA.5 den mest sannolika förklaringen.
2. Brukar inte smittspridningen gå ner under sommaren?
Jo, hittills under pandemin har det nya coronaviruset haft ett tydligt säsongsberoende beteende: Spridningen har tagit fart under hösten, nått sin topp under vintern och därefter dalat. Somrarna har varit relativt fria från smitta – men nu går det alltså åt motsatt håll.
Enligt Joakim Dillner beror det på ”ett avvikande beteende” hos BA.5.
– Den beter sig inte som de gamla virusvarianterna. Vi är många som hade hoppats att med sommaren, då corona inte brukar spridas, så skulle vi slippa en cirkulering av nya varianter. Men det verkar tyvärr inte infrias.
3. Om jag redan haft omikron – är jag skyddad mot nya BA.5?
De begränsade data som finns pekar, tyvärr, på att personer som varit infekterade med omikron under våren inte är skyddade mot smitta med BA.5, enligt Dillner. Viruset verkar kunna smita förbi antikroppar som bildats även mot närbesläktade omikronvarianter.
Inte heller covid-vaccinerna ger långvarigt skydd mot smitta, men verkar fortfarande skydda bra mot allvarlig sjukdom och död även mot varianterna som är under uppsegling.
4. Vad kan vi vänta oss framöver?
När semestrar och sommarlov tar slut i augusti kommer smittspridningen sannolikt ta fart – och under september kan kurvan stiga brant, enligt Folkhälsomyndighetens två nya scenarier.
– Om viruset fortsätter att cirkulera i sommar, som det ser ut att göra, är det ganska säkert att vi får en ordentlig spridning under hösten. Det hade ju varit roligare att kunna förpassa corona till dåtid, men så verkar inte bli fallet, säger Joakim Dillner.
Däremot är det inte troligt att många blir allvarligt sjuka framhåller Dillner, eftersom immunitet från vaccinationer och tidigare infektioner ger skydd mot svår sjukdom och död.
I slutet av september kan det handla om 2 700 alternativt 7 000 fall per dag enligt Folkhälsomyndighetens två olika scenarier, som dock inte är några prognoser utan mer visar möjliga förlopp för att sjukvården ska ha beredskap.
Scenarierna baseras på att varianten BA.2 fortsätter att dominera, och om den mer smittsamma BA.5 tar över kan antalet fall bli ännu fler, enligt Sara Byfors.
Hittills tyder inget på att BA.4 och BA.5 ger allvarligare sjukdom än äldre omikronvarianter, enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men precis som vid tidigare covidvågor riskerar fler smittade att resultera i fler sjukhusinläggningar och dödsfall, varnar ECDC.
5. Om jag dras med förkylningssymtom – hur stor är risken att det är covid-19?
Svårt att säga, men risken är större nu än för ett par veckor sedan då influensan fortfarande var i omlopp, menar Sara Byfors. Testningen inom vården och omsorgen kan dock ge en fingervisning: Ungefär 10 procent av dem som testas får ett positivt provsvar – och de flesta testas för att de har symtom.
– Så det är nog fortfarande troligare att man har symtom av något annat, säger Byfors.
6. Hur ska vi tänka under semestern, när det gäller till exempel folksamlingar?
Fortfarande gäller det grundläggande rådet från Folkhälsomyndigheten: Stanna hemma om du är sjuk och se till att du är vaccinerad. När det gäller fester, folksamlingar eller köer finns däremot inga allmänna råd för den som är vaccinerad, medan ovaccinerade ska vara mer försiktiga.
– Om många människor ses och har nära kontakter, särskilt inomhus, finns en risk att du får covid-19. Men har man följt rekommendationerna kring vaccinationer har man ett bra skydd mot allvarlig sjukdom, säger Sara Byfors.
6. Vilka ska vaccinera sig i höst?
Till hösten rekommenderas personer över 65 år och vuxna i riskgrupper en påfyllnadsdos, eftersom skyddet från tidigare doser tycks avta. Rekommendationen gäller från den 1 september.
Vuxna i övriga åldrar kan ta en fjärde påfyllnadsdos kostnadsfritt om man vill av någon anledning, men det är inte ett allmänt råd.
I Danmark planerar regeringen nu att erbjuda alla över 50 år en fjärde dos till hösten, med anledning av spridningen av virusvarianten BA.5. Men Sara Byfors ser för tillfället ingen orsak att ompröva beslutet i Sverige och rekommendera en påfyllnadsdos för bredare grupper.
– Vi ser att de under 65 år fortsatt har ett bra skydd mot allvarlig sjukdom, om man tagit sina tre doser.