Smittspridningen väntas öka och nå en ny topp i mitten av maj, enligt Folkhälsomyndighetens senaste scenario. Trots att vi lever på så gott som vanligt är pandemin alltså knappast över.

En fråga som varit på tapeten under hela pandemin är när vi kan nå flockimmunitet. I början av det nya året, när omikron började spridas på allvar, trodde flera experter att Sverige närmade sig flockimmunitet – det vill säga att så många blivit immuna att det inte finns så många kvar för viruset att smitta och att inga större utbrott är möjliga. Immuniteten kan uppstå genom vaccination eller tidigare infektion, eller en kombination av de två.

Men så gjorde BA.2 entré. Det är den första omikronvariantens BA.1:s mer smittsamma kusin som ändrade spelplanen ännu en gång, konstaterar Joakim Dillner som är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

– Vi fick en ny subtyp som vi inte ens är skyddade mot om vi redan haft en genomgången infektion. Det här är ett riktigt lurigt virus, säger han.

Slinker förbi skyddet

Så hur mycket mer smittsam är då BA.2? I sina beräkningar utgår Folkhälsomyndigheten från att den antas vara 30 procent mer smittsam än BA.1, och att skyddet mot infektion finns kvar i tre månader efter vaccination.

Kombinationen av att vaccinerna inte skyddar särskilt bra mot smitta, och att BA.2 är bättre än tidigare varianter på att slinka förbi det immunförsvar många av oss byggt upp, gör att Joakim Dillner bedömer att vi inte längre kan uppnå flockimmunitet, eller befolkningsimmunitet, mot det nya coronaviruset.

– Jag är ledsen, men jag tror faktiskt att vi kan glömma det.

– Troligen hade vi befolkningsimmunitet i höstas när vi i Sverige i princip inte hade någon smittspridning. Men som det ser ut nu tror jag inte att vi kan få tillbaka det, säger han.

Joakim Dillner betonar att vaccinerna fortfarande ger ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död.

Flera experter, bland andra Vita husets medicinska rådgivare Anthony Fauci, argumenterar för att flockimmunitet är svårt att nå med det nya coronaviruset. Bland annat på grund av dess förmåga att mutera och den kortlivade immuniteten från tidigare infektion och/eller vaccination. Något som skiljer det från exempelvis de virus som orsakar mässling och polio som vi i Sverige har flockimmunitet emot tack vare vacciner.

Tror på tillfällig flockimmunitet

Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet som forskar om smittspridning, tror dock att flockimmunitet fortfarande är inom räckhåll – men en temporär sådan.

Slutsatsen baserar han på att reproduktionstalet, hur många som varje sjuk person smittar, just nu ligger runt 1 vilket innebär att smittan vare sig minskar eller ökar, samtidigt som vi lever på så gott som vanligt utan restriktioner.

– Det betyder att immuniteten i befolkningen är tillräckligt hög för att smittspridningen inte ska ta fart, säger Britton.

Men säkra bedömningar är svåra att göra, menar han, då det sannolikt finns ett stort mörkertal i smittspridningen eftersom få personer testas i dag.

Enligt Tom Britton är också tröskeln för vad som kan anses vara flockimmunitet lägre under sommaren då smittspridningen brukar avta på grund av att viruset inte frodas på samma sätt och vi vistas mer utomhus.

Förutspår mer smitta i höst

Till hösten tror han däremot att immuniteten i befolkningen har klingat av betydligt, när färre nyligen varit smittade eller vaccinerat sig.

– När vi sedan börjar träffas mer i september, oktober ser jag en större risk för ökad smittspridning igen.

Inte heller Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, tror att det är tal om att nå flockimmunitet som sätter stopp för spridningen på någon längre sikt.

– Däremot har vi en partiell immunitet i befolkningen som gör att smittspridningen inte är så våldsam som den annars skulle vara. Men det är absolut inte på den nivå att vi blir av med viruset, säger Jan Albert.

Även han tror på en ökad smittspridning i höst, men mycket beror på om det dyker upp nya virusvarianter som kan runda skyddet från vaccin och tidigare infektioner – och det är svårt att förutspå, konstaterar han.

– Men jag tror inte att spridningen blir lika dramatiskt som under tidigare smittovågor, det skulle förvåna mig.