Hörselskadades riksförbund vittnade redan i fjol om att munskydd, plexiglas och rekommendationen att hålla avstånd skapade svårigheter för personer med hörselnedsättning att delta i samtal under pandemin, vilket har lett till ökad isolering och ensamhet.
Enligt organisationen blev problemen ännu mer påtagliga i vintras när Folkhälsomyndigheten rekommenderade munskydd i vissa lägen där trängsel inte kunde undvikas.
– Vi märkte att det blev en större frustration hos många av våra medlemmar och hörselskadade i allmänhet. Det har skapat stora utmaningar för oss, säger förbundsordföranden Mattias Lundekvam och tillägger:
– I många vårdsituationer har det också skapat osäkerhet kring om man hörde rätt, vilket leder till otrygghet.
Problem finns kvar
Även om restriktionerna nu har lättats används munskydd exempelvis fortfarande inom vården och plexiglasskivorna som ska skydda mot smittspridning finns kvar i många butiker. Förbundet har på vissa håll sett en liten positiv utveckling, men det finns ändå mycket kvar att göra för att ta hänsyn till hörselskadades behov, enligt Mattias Lundekvam.
– De otillgängliga lösningarna finns fortfarande kvar i hög grad. Det finns en oro för att man kommer att fortsätta med plexiglas och den typen av lösningar i fortsättningen också.
Mattias Lundekvam hade gärna sett att Folkhälsomyndigheten arbetat mer med råd om vad man ska tänka på när det kommer till specifika målgrupper, i samband med att restriktionerna infördes.
Han anser också att vårdpersonal behöver större kunskap för att hitta alternativa lösningar, som till exempel att använda ett genomskinligt visir i stället för munskydd när det är möjligt, så att patienten kan se munnen på den som pratar.
– Om man ska ha en ny praxis där man ska tillämpa munskydd under en längre tid måste man också säkerställa att det fungerar för målgruppen. Då tänker jag inte minst på äldreboenden där många har en hörselnedsättning.
"Tänk mycket text"
Några andra åtgärder som Hörselskadades riksförbund skulle vilja se mer av är tydliga skyltar, skrivtolkning, teleslingor med trådlös ljudöverföring till hörapparater vid kassor och receptioner, samt möjligheten att använda videosamtal i vården. Det hjälper också att befinna sig i lugnare miljöer där man hör bättre, speciellt om munskydd används.
– Tänk mycket text. Skriftlig information underlättar något enormt för hörselskadade, även om det bara är papper och penna.
Hörselskadades riksförbund har till exempel lyft vikten av skriftlig information vid vaccinationscentralerna, något som Mattias Lundekvam själv hade haft nytta av när han skulle ta sprutan.
– Det var helt omöjligt att veta vad de sa, de frågade efter personnummer men jag hörde inte. Det löste sig ändå, men jag tänker att väldigt många hamnar i den situationen.
Fördelar med distansmöten
Trots svårigheterna i vardagen som pandemin har fört med sig, har en del hörselskadade också upplevt positiva aspekter, visar en enkät som Hörselskadades riksförbund gjort. Framför allt gäller det personer som arbetat hemifrån.
Att kunna styra mer över sin ljudmiljö, till exempel genom att ha möten i en lugnare omgivning där alla använder mikrofon, ses som en av fördelarna eftersom hörselskadade då kan vara mer delaktiga i samtalen. Det får i sin tur positiva effekter på både ork och arbete, enligt Mattias Lundekvam.
– Många upplever att man har kunnat kontrollera sin kommunikation mycket bättre. Man har digitala möten där en i taget pratar och har helt plötsligt lärt sig turtagning, vilket underlättar enormt för hörselskadade.