– Om det är någon skillnad överhuvudtaget mellan delta och omikron är den sannolikt väldigt väldigt liten. Det är inte så att vi kan säga att "nu har det blivit ett vanligt förkylningsvirus" – där är vi absolut inte, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.

Kan omikron hjälpa världen att en gång för alla bli av med "delta-odjuret"?

Frågan ställs i australiska Sydney Morning Herald.

Tecken finns som tyder på att omikron skulle kunna ge en lindrigare sjukdom än tidigare virusvarianter. Den sydafrikanska läkare som slog larm om den nya virusvarianten har sagt att många av hennes patienter endast visat milda symptom och har tillfrisknat utan sjukhusvård.

Teorin är att om en mildare stam blir dominerande kommer fler människor att bli smittade – men färre kommer att bli kritiskt sjuka. Viruset blir på så sätt en del av lösningen, skriver Sydney Morning Herald, eftersom de som återhämtar sig kan få en bättre immunitet mot framtida infektioner än vad de nuvarande vaccinerna kan ge.

"Inte ropa faran över"

Experter betonar samtidigt att mycket fortfarande är okänt kring omikron, som upptäcktes så sent som i början av november. Inte bara vad gäller hur allvarlig sjukdom den egentligen orsakar, utan även hur smittsam den är och huruvida den kan ta sig förbi vaccin.

– Vi kan inte ropa faran över bara för att den nya varianten eventuellt visar sig vara mindre farlig, säger Niklas Arnberg.

Sars-cov2, som coronaviruset heter, har till skillnad från andra coronavirus som sars och mers aldrig varit särskilt dödlig, påpekar han.

– Sars-cov2 orsakar hos de allra flesta ingen jättesvår sjukdom. Den har ingen dödlighet på mellan 10 och 30 procent som sars- och mers-virusen, utan är ungefär som influensa egentligen. Så eventuella skillnader i dödlighet mellan delta och omikron är sannolikt så små att det inte kommer att göra någon större skillnad i en pandemi, säger han.

Den stora oron just nu är i stället att vaccinerna ska ge ett sämre skydd mot sjukdom och död, enligt Arnberg.

Över tid kommer corona sannolikt att bli ett vanligt förkylningsvirus, säger han.

– Men hur lång tid det kommer att ta, om det tar två år eller tio år, det vet vi inte, säger Niklas Arnberg.

Muterar sig "snällt"

Han jämför med när världen drabbas av en ny pandemisk influensa – då brukar det ta två–tre år innan ett sånt virus "snällat" till sig och blivit ett vanligt säsongsinfluensavirus.

– Men det här är ett helt nytt virus som tillhör en annan virusfamilj och det muterar långsammare, vilket innebär att det kan ta längre tid innan det muterat sig snällt, säger Niklas Arnberg.

Ett 20-tal länder, däribland Sverige, har hittills konstaterat fall av den nya omikronvarianten. Världshälsoorganisationen (WHO) har bedömt variantens risknivå som "mycket hög", men har sagt att det kommer att ta dagar till veckor att förstå omikronvariantens farlighetsgrad.

Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, anser att det är för tidigt att spekulera i om omikron kan vara vägen ut ur pandemin.

– Det är inte seriöst än, vi vet alldeles för lite. Att det finns misstanke om sämre vaccinskydd är oroande nog. Vi bör försöka göra vad vi kan för att den inte ska få fäste, säger han.

Det är dock en vanlig utveckling med virus att de blir mildare efterhand, för att på så sätt sprida sig bättre. En svårt sjuk person ligger nerbäddad hemma, medan en person som drabbas lindrigt kan röra sig ute i samhället och smitta desto fler.

"Ingen naturlag"

Men det är högst osäkert om det kommer att fungera så med det här coronaviruset, enligt Dillner.

– Att virus blir mildare är ingen naturlag. Med sars-cov2 sker jättemycket av smittan redan innan man är sjuk, och jag tror inte att vi har något nämnvärt evolutionstryck för att det ska bli mildare varianter.

TT: Hur många varianter till kan vi ha framför oss?

– Att det blir många varianter har vi redan sett. Men vi har också sett att de flesta inte har haft någon medicinsk betydelse, säger Joakim Dillner.

TT: Hur ska vaccinerna klara nya varianter?

– Det stora jobbet är redan gjort. Man kan jämföra med influensavaccinet där vi måste göra ett nytt vaccin varje år, men det tar bara en till två månader eftersom vi vet exakt hur vi ska göra. Där är vi nu även med covidvaccinet. Det är inte omöjligt att vi kan få se fler varianter där man måste göra nya vacciner. Men det klarar vi, säger Dillner.

Farligt med få vaccinerade

Niklas Arnberg framhåller också att det kommit nya antivirala läkemedel som kan få stor betydelse.

– Ett har redan godkänts av EMA (EU:s läkemedelsmyndighet), och ett till är på gång. De kommer med stor sannolikhet att funka lika bra mot alla nya varianter som kommer under den här pandemin. De kan göra jätteskillnad i det långa loppet.

Problemet med nya mutationer uppstår när många vaccinerade möter en stor smittspridning, som drivs av de ovaccinerade. Samtidigt sprids coronaviruset globalt och många länder kommer kanske aldrig att nå en så hög vaccinationsgrad som krävs för att stoppa nya mutationer.

TT: Vad är lösningen?

– Länder som kan nå upp till befolkningsimmunitet med 85 procent vaccinerade är det ena myntet. Är det omöjligt får man rikta in sig på smittskydd med andra åtgärder som testning, smittspårning och annat. Ett dåligt vaccinprogram som bara vaccinerar en fjärdedel av befolkningen är nästan sämre än ingenting faktiskt, säger Joakim Dillner.