Immuniteten mot farsoten blir större i alla åldersgrupper, enligt de studier av tusentals blodprover som myndigheten gjort.

Under två veckor vid skiftet mellan maj och juni visade sig 85 procent av proverna av blod från personer mellan 65 och 95 års ålder innehålla antikroppar.

– Slutsatsen är först och främst att vi har en god vaccinationstäckning bland de äldre där väldigt många har antikroppar, säger Mia Brytting, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten.

Andelen med antikroppar sjunker ju längre ned i åldrarna man kommer, liksom vaccinationsgraden.

I den breda gruppen av vuxna mellan 20 och 64 var det 52 procent som hade antikroppar.

Många ovaccinerade unga

Bland barn och unga är det trots en än så länge låg vaccinationsgrad mer än en fjärdedel som har antikroppar. Bland äldre tonåringar, mellan 16 och 19 år, är det så många som 37 procent. I en annan studie av blodprover från ovaccinerade 11-19-åringar var det 30 procent.

Många har varit sjuka, helt enkelt. I de löpande blodprovstesterna har andelen med antikroppar stigit sedan i oktober förra året.

– Många bland barn och unga blir inte så svårt sjuka, en del av dem kanske till och med är symptomfria, säger Mia Brytting.

– Det betyder också att nästan två tredjedelar av dem varken har vaccinerat sig, för att vaccinationen inte har gått så fort framåt ännu, eller att de inte har haft covid så att de inte är skyddade, fortsätter Brytting.

Hon manar till tillförsikt under sommarlov och semester.

– I och med att deltavarianten sprids i hela världen och även här i Sverige är det jätteviktigt att ungdomar kommer ihåg att de inte har något skydd. Om delta kommer in bland ungdomar så är det många som kommer att insjukna.

"Skyddat de sköraste"

Mia Brytting poängterar samtidigt att vårdbehovet och antalet dödsfall fortsätter att minska, även om deltavarianten sprids.

– Så vi har skyddat de sköraste individerna, som främst är de äldre, med hjälp av vaccination, säger hon.

Folkhälsomyndigheten har samlat in och studerat blod som blivit över vid vanliga provtagningar i öppenvården samt från blodgivare i totalt åtta regioner.

I och med att det har gått drygt en och en halv månad sedan de senaste blodproverna samlades in kan andelen antas ha ökat ytterligare. Folkhälsomyndigheten kommer att lämna nästa lägesbild i slutet av september.