Under pandemin har det blivit tydligt att covid-19 slår hårdare mot män: de löper högre risk att behöva sjukhusvård, att få allvarliga komplikationer och att dö i sjukdomen, jämfört med kvinnor.

Den bilden förstärks av en ny beräkning från Statistiska centralbyrån (SCB), som tar hänsyn till att kvinnor generellt sett lever längre.

– Den största riskfaktorn för att dö i covid-19 är hög ålder – och då blir det viktigt att ta hänsyn till skillnaderna i åldersfördelning mellan könen. Annars blir det en ganska stor underskattning av skillnaderna mellan könen, säger Örjan Hemström, demograf på SCB.

Beräkningen omfattar alla i Sverige som dött med covid-19 som underliggande dödsorsak från pandemins start till den 9 maj i år, totalt drygt 16 500 personer. Antalet döda med covid-19 som dödsorsak var 210 per 100 000 män, och 120 per 100 000 kvinnor. Det ger en skillnad i dödlighet på 75 procent, till männens nackdel.

– Det är tydligt att män har drabbats hårdare av covid-19, bland annat sett till hur många som dött i sjukdomen. Vi ser även att medellivslängden sjönk mer för män än för kvinnor under pandemin, säger Örjan Hemström.

Alla åldrar

Könsskillnaden när det gäller dödligheten i covid-19 var tydlig i alla åldersgrupper, enligt Örjan Hemström.

– Men den var mindre tydlig i yngre åldrar, där det också varit relativt få dödsfall, säger han.

Varför dör då männen i covid i så pass mycket högre grad?

En hypotes är att män har mer bakomliggande sjuklighet i form av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, vilket skulle kunna bidra till att de klarar en covid-infektion sämre. En annan teori har att göra med socioekonomiska skillnader mellan kvinnor och män, när det gäller exempelvis inkomst, utbildning och yrke.

Men inget av detta verkar vara förklaringen, enligt en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm som tittat på orsaker till att män drabbas hårdare av covid-19.

– Vi finner inget stöd för att den högre dödligheten bland män beror på könsskillnader när det gäller tidigare sjuklighet eller socioekonomiska faktorer, säger Kyriaki Kosidou, överläkare och enhetschef vid centret.

Tar män större risker?

En annan förklaring skulle kunna vara att män exponerar sig mer för smitta eller dröjer längre med att söka vård, och därmed utsätter sig för större risker.

Men inte heller detta verkar vara orsaken, enligt en ny och ännu opublicerad studie, där Kyriaki Kosidou och hennes kollegor analyserat par av kvinnor och män som delar hushåll.

– Eftersom de lever tillsammans kan vi anta att de har liknande levnadsmönster när det gäller exempelvis att utsätta sig för smitta och att söka vård. Men även där är dödligheten högre bland män, säger Kyriaki Kosidou.

Bilden att covid-19 slår hårdare mot män syns över hela världen, vilket också talar för att sociala faktorer och levnadsvanor som kan variera mellan länder inte är en avgörande förklaring, menar Kyriaki Kosidou.

– Vår hypotes är därför att det är biologiska skillnader som är orsaken.

Könshormoner kan spela in

En sådan orsak kan vara att mäns och kvinnors immunförsvar reagerar olika på det nya coronaviruset. Till exempel finns forskning som pekar på könsskillnader rörande de receptorer som viruset använder sig för att ta sig in i våra celler.

Även könshormoner kan ha ett finger med i spelet, bland annat pekar studier på att det kvinnliga östrogenet kan ha en skyddande effekt mot svår covid-19. Men mer forskning behövs för att nagla fast orsakerna till könsskillnaderna.

Att män drabbas hårdare gör det extra viktigt inför framtida vågor av covid-19 att se till att männen tar tar de vaccindoser som rekommenderas, betonar Kyriaki Kosidou.

– Det är även viktigt att särskilt män uppmuntras att söka vård i god tid så att de kan få behandling i tid, säger hon.